Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkokrönika. Av docenten Åke V. Ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 maj kasserade domkapitlet rösterna från två kontrakt, emedan två prästvigda
lärare vid enskilda läroanstalter tillåtits att rösta. Domkapitlet uppförde därför
följande på förslag med här angivet röstetal: domprosten G. Lundström 86,
kontraktsprosten G. A. Danell 77 och professor Hj. Lindroth 70. Detta
förfaringssätt överklagades emellertid, regeringsrätten upphävde förslaget, och domkapitlet
fick uppgöra nytt förslag med hänsynstagande till alla avgivna röster, som kom
att upptaga Lundström 92, Danell 88 och professor D. Helander 79. Även detta
förslag överklagades på grund av de ogiltiga rösterna, och K. M:t förordnade
om nytt val den 22 oktober. Därvid framkom följande röstsiffror: för Lundström
94, Danell 88 och Helander 80 röster. Bland dessa utnämndes den 12 december
prof. Helander, en lärd, skicklig, dugande och omstridd kyrkomän med stor
praktisk erfarenhet.
Den 9 december 1951 hade domprosten i Linköping, J. A. Hammers, avlidit.
Bland de sökande uppförde domkapitlet på förslag domprosten Hylander, Växjö,
samt teologie doktorerna P. Lundberg och G. Törnvall. Förslaget överklagades
men stod fast. Som fjärde provpredikant kallade församlingen dr Ove Hassler,
som vid valet erhöll 859 röster, medan 775 tillföll Lundberg, 423 Hylander och
371 Törnvall. Någon utnämning kom inte under året. — En för kyrkans gärning
betydelsefull post nyinrättades, nämligen beställningen som chef för gudstjänster
och andliga föredrag i radio. Till sådan ”radiopräst” utsågs teol. lic. Gunnar
Dahmén.
Kampen mot kyrkan fördes på olika fronter. Hennes sociala gärning kom i
biåsväder med anledning av en rad till största delen obefogade klagomål mot
Samariterhemmets ungdomsvårdsskola på Kållered. Radikala tidningar och det
antikristna ”Förbundet för religionsfrihet” blåste upp striden, men en inspektion
från socialstyrelsen av bl. a. generaldirektör Bexelius och byråchefen Göta Rosén
gjorde vissa anmärkningar men fann icke ”några påtagliga och för eleverna
skadliga missförhållanden”.
Allvarligare var kanske den egendomliga attack från fångvårdsstyrelsen, som
plötsligt i all tysthet förklarade de förordnade fängelseprästerna avsatta fr. o. m.
1 november, varjämte de tre fasta fängelseprästbefattningarna icke skulle
återbesättas vid ledighet. Hela den andliga vården vid våra fängelser ersattes med
tillfälliga predikningar och besök av olika präster och frikyrkopredikanter. Genom
att riksdagen fått förslaget inbakat i ett stort sammanhang och den kyrkliga
opinionen icke var varskodd, kunde fångvårdsstyrelsen få fria händer och manövern
lyckas. Under rätt mörk synvinkel såg man också från kyrkans sida den
förkortning av högmässogudstjänsten i radio till 60 min., som (med undantag för
helgerna) genomfördes från den 20 januari.
Slutligen kan nämnas Stockholms domkapitels uppseendeväckande
behandling av en lärofråga. Amanuensen E. H. Bergquist hade hos domkapitlet anmält
kyrkoherde Uddin i Markim-Orkesta för avfall från svenska kyrkans lära och
utspridande av villfarelse genom en av kyrkoherden författad skrift: ”Det gamla
evangeliet med nya skrivtecken. En prästmans syn på spiritualismen”, där han
bl. a. förklarar, att spiritismen kan lösa nutidsmänniskans problem ”tack vare
sina nya uppenbarelser, en fortsättning på evangeliet”. Domkapitlet lämnade
emellertid anmälan utan avseende med den motiveringen, att varje svensk
medborgare enligt tryckfrihetsförordningen vore tillförsäkrad rätten att i tryck
framföra sina tankar och åsikter.
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
