emot biskop Cullbergs ytterst klargörande herdabrev ”Om gudstjänstbruk i svenska kyrkan”, där han på ett väl avvägt sätt sökte ta vara på den liturgiska förnyelsens bästa bidrag. Från det andra biskopsmötet, 2—3 december, framgick ett yttrande i nykter-hetsfrågan, där det bl. a. hette: ”Det må, även bland kristna, råda skilda meningar om bästa sättet för dryckenskapens bekämpande och nykterhetens främjande i vårt folk, men säkert är, att varje kristen måste dela ansvaret för kyrkans ställningstagande i den nödvändiga kampen för folknykterheten . . . Lägets allvar synes oss understryka vikten av att alla de män och kvinnor i vårt land, som, oavsett om de för egen del acceptera den absolutistiska linjen eller icke, uppriktigt åstunda att bekämpa missbruket, hjälpa de alkoholskadade och främja folknykterheten, göra gemensam sak”. Deltagare i Faith and Order-konferensen i Lund: från vänster J. R. Chandran från Bangalore i Indien, H. Sawyerr från Väst af rika och Rev. Tokeshi Muto från Tokio. Av prästmöten hölls under året blott ett, nämligen i Härnösand i juli, där teol. dr G. Wikmark författat avhandlingen om ”Pehr Brandell och läseriet i Ångermanland under förra hälften av 1800-talet”. Biskop Hultgrens herdabrev till Härnösands stift hann icke utkomma under året. Ombud från 50 lutherska kyrkor, däribland givetvis den svenska, var samlade till överläggningar i Hannover 25 juli—3 augusti, varpå ett stort ekumeniskt möte med 250 delegater från hela kristenheten hölls i Lund den 15—29 augusti under presidium av ärkebiskop Brilioth. Det var den ena av ekumenikens båda grenar, Faith and Order, som här sammanträdde för att fullfölja sitt arbete på ett närmande mellan samfunden i lära och gudstjänstliv. Denna gång var det särskilt frågorna om nattvardsgemenskapen och gudstjänstformerna som debatterades, och man kom fram till en förvånande stor överensstämmelse i fråga om natt-vardsuppfattningen kyrkorna emellan. Endast några få nyckelposter i kyrkan bytte under året innehavare. Den 15 september avgick dr Gustaf Aulén med pension från biskopsstolen i Strängnäs, hyllad och avtackad efter en lång och gagnerik insats i stiftet och rikskyrkan. Frågan om hans efterträdare vållade sällsynt stort bryderi. Vid biskopsvalet den 93