konstruktioner med hastigheter omkring ljudhastigheten, reaktionsmotordrift och originell utformning av planen. Närmare uppgifter om flygteknikens utveckling i särskild artikel. De svenska utlandssändningarna på kortvåg över Hörby, som når praktiskt taget över hela jordklotet, påbörjades. Studion är belägen i Stockholm. Sändarstationen är på 100 kW med ett antennsystem av 14 riktade och 4 rundstrålande antenner, uppburna av 7 stycken 100-meters master. Televisionen fortsatte snabbt att utveckla sig i utlandet och gav nästan hela det amerikanska folket möjlighet att följa sådana händelser som presidentvalets förberedelser. Televisionen fick även tillämpning i industrien, t. ex. för att iakttaga elden på ångpannehärdar eller förhållanden under vatten. Metoden att med radar följa regnförande moln blev en hjälp för meteorologerna. Telekommunikationerna behandlas i övrigt på annan plats i denna bok. Forskning m. m. Utvecklingen på atomenergiområdet fortsatte raskt, stödd av de enorma resurser som stormakterna ställde till vetenskapsmännens och teknikernas förfogande. I USA beviljades sålunda för årets arbeten 4 100 miljoner dollar. Bomber med 10-faldigt större styrka än de i Japan begagnade liksom smärre bomber, användbara för rörligt artilleri, prövades i USA. Det förmodades att USA tillverkat den första vätebomben. England utförde det första atombombexperimentet vid Monte Bello-öarna utanför Nordvästaustralien. Explosionen beräknades vara den 36:e (efter 32 amerikanska och 3 ryska). Bomben var upphängd i ett ståltorn i en hamn, så att verkan på fartyg och hamnanläggning kunde observeras. Av sprängmolnets oregelbundna form förmodades att bomben utlösts på annat sätt än de amerikanska. Atomenergi togs i användning för fredliga ändamål. I den engelska atomforskningsanläggningen i Harwell värmdes byggnader med hetluft från reaktorn, och i Arco i USA fördes värme från reaktorn medelst smält natrium-kalium till en ångpanna för energialstring. Den smälta metallen pumpades runt med hjälp av elektromagnetiska krafter. Atomforskningen öppnade allt fler nya möjligheter för tekniken. Med betatroner eller med strålningen från radioaktiva isotoper, framställda i atomreaktorerna, kunde man genomlysa metallstycken som ej kunnat behärskas med de tidigare använda röntgenundersökningsmetoderna. Med radioaktiva isotoper kontrollerades vidare plåttjocklek, bestämdes vätskehöjd i behållare och joniserades luft, i syfte att göra den elektriskt ledande så att statisk elektricitet undvikes. Alltmer mångskiftande blev också metoderna att använda radioaktiva isotoper för att följa ett visst molekylslag eller en viss portion materia för att klarlägga processvägar. Arbetena i USA på den atomdrivna havsundervattensbåten pågick, och en c: a 80 meters sfärisk skyddsbyggnad uppfördes. Reaktorns värme kommer att med smält natrium föras till båtens ångpanna. Båten får nästan obegränsad aktionsradie i undervattensläge. Dess förmåga att navigera torde komma att underlättas av ett radaröga, som medger syn även i mörker och i grumligt vatten. Det underjordiska bergrummet för vårt lands första reaktor färdigställdes. Reaktorn skulle innehålla 3—4 t uran och modereras med tungt vatten. Man beräknade att den skulle köras i gång vid årsskiftet 1953—1954. Den var avsedd 110