Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy. Av civilingenjör G. Ljungberg - Forskning m. m. - Julfemman visade rekordsiffror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för försök samt för framställning av radioaktiva isotoper. Nästa steg beräknades
bli en reaktor som avger några tusen kW. Först därefter skulle man ha tillräckliga
erfarenheter för att bygga en reaktor som kan leverera nyttig energi.
Den för statsmedel byggda räknemaskinen BARK var under året i intensivt
bruk, till huvudsaklig del för militära uppgifter men också för forsknings- och
industriuppdrag. Den nya elektroniska, ytterst snabba maskinen BESK (binär
elektronisk sekvenskalkylator) byggdes för att tagas i bruk under år 1953. Vid
L M Ericsson byggdes en kontorsräknemaskin för 10 000 multiplikationer i tim.,
avsedd för bankbokföring m. m.
En vindtunnel för lufthastigheter omkring ljudhastigheten byggdes av Saab i
Linköping. Luftströmmen åstadkoms av fyra De Havilland Goblin
reaktionsmotorer — en enkel, tidigare ej prövad metod, som möjliggjort att vindtunneln
kunnat byggas till en tiondel av normal kostnad och mycket snabbare än gängse
vindtunnlar.
Ett växande intresse ägnades åt algers förmåga att tillvarataga solenergien. Den
upptagning av solenergi, som sker av växter på fält och i skogar, har låg
verkningsgrad. Genom industriell odling av lämpliga algsorter kan en betydligt bättre
upptagning av solenergien ske. Det är tanken att tidigare lagrad solenergi, såsom
kol och olja, så småningom blir otillräcklig och att även atomenergien inte på ett
ändamålsenligt sätt kan tillfredsställa det hastigt växande behovet av kraft och
bränsle, som kommit forskarna att som ett verklighetsbetonat projekt ta upp
algodlingen, inte bara för näringsframställning utan som energikälla över huvud
taget.
Svenska institutet för konserveringsforskning började byggas i Göteborg.
Glasinstitutet i Växjö började sin verksamhet i egen laboratoriebyggnad. Chalmers
tekniska högskolas nya, förnämliga institution för elektroteknik togs i bruk.
IVA:s stora guldmedalj tilldelades konungen, som ett uttryck för akademiens
stora tacksamhet och uppskattning för de insatser för akademiens syften, som
konungen gjort, både tidigare som akademiens förste hedersledamot och nu såsom
dess höge beskyddare.
IVA:s Brinellmedalj i guld tilldelades professor Axel Hultgren för hans
mångåriga och framgångsrika arbeten inom metallografien.
IVA:s guldmedalj tilldelades överingenjören Nils Hallman (elektriska ångpannor)
och professor Olof Samuelson (jonbytande fasta ämnen).
IVA:s minnesmedalj präglades över Ernst Danielson (1866—1907) som gjorde
värdefulla insatser för utvecklingen av trefassystemet i vårt land.
John Ericsson-medaljen tilldelades professorn vid Massachusetts Institute of
Technology Richard Söderberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
