Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ekonomisk översikt. Av redaktör Åke Lantz
- Penning- och kapitalmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillskott, och för det andra hölls driftbudgeten överbalanserad, vilket stramade
åt krediten. Den tredje orsaken var den i början av 1952 träffade
överenskommelsen mellan statsmakterna och kreditinstituten om en skärpning av
kreditrestriktionerna. Resultatet blev en anmärkningsvärd begränsning i
kreditinstitutens möjligheter att täcka det stigande kreditbehovet. Affärsbankernas utlåning
till allmänheten sjönk sålunda under januari—november med c:a 230 milj. kr.
mot en ökning med nära 1 miljard under motsvarande tid 1951.
Efter hand uppstod också svårigheter inte bara för den del av
investeringsverksamheten som skulle hållas i schack; verkningarna sträckte sig därutöver till
särskilt angelägna kreditbehov, främst förknippade med byggnadsverksamheten.
I avsikt att lätta läget i sistnämnda hänseende genomfördes under höstens lopp
förhandlingar med försäkringsbolagen om en skärpning för deras vidkommande
i så måtto att kreditgivningen i större grad än tidigare skulle dirigeras över till
byggnadssektorn. Ungefär samtidigt förlängdes det i början av året träffade
avtalet. De penningvårdande myndigheterna fick efter hand en sådan kontroll
över ränteläget, att riksbanken kunde upphöra med de starkt inflationsdrivande
uppköp av obligationer, som under många år pågått för att försvara den förda
1 ågräntepolitiken.
Riksbankens valutareserv minskades under 1952 med 74 milj. kr. till 2 304
milj. Men då affärsbankernas avistaskulder (netto) till utlandet samtidigt
reducerats ca 190 milj, till knappt 20 milj, kr., innebar detta att landets totala
valutareserv förbättrades med c:a 130 milj, till 2 284 milj. kr.
Förskjutningarna i riksbankens ställning för en del viktigare bokföringsposter
framgår av följande siffror (milj, kr.):
1951 1952 Ändring
ult. dec. fr. 1951
Guld och dollar .............................. 907 872 — 35
D:o under EPU ................................ 166 391 + 225
Övriga EPU-valutor ........................ 1 021 973 — 48
Övriga valutor................................ 284 68 — 216
Obligationer och skattkammarväxlar . . 2 821 3 240 + 419
Affärsbankernas checkräkning ................. 522 558 + 36
Sedelomlopp ............................... 4 090 4 577 487
Gentemot EPU-länderna hade Sverige fortfarande en stark ställning trots några
månadsunderskott mot slutet av året. Vid 1952 års slut utgjorde Sveriges
kumu-lerade avräkningsöverskott drygt 214 milj, dollar jämfört med 172 milj, dollar
ett år tidigare.
BANKERNA. Affärsbankernas in- och utlåning reducerades under 1952 med
drygt 1 resp. 3 %. I absoluta tal sjönk inlåningen med 155 milj, till 10 358 milj,
kr., medan utlåningen under trycket av den skärpta kreditpolitiken minskades med
320 milj, till 9 842 milj. kr. Inlåningsöverskottet kunde därmed ökas med 165
milj, till det icke oansenliga beloppet 520 milj. kr. Minskningen på
inlånings-sidan hänförde sig huvudsakligen till check- och kapitalräkningarna, medan
upp-sägningsräkning och särskilt sparkasseräkning fick ett rätt betydande tillskott.
Av den minskade utlåningen kom c:a 210 milj. kr. på diskonterade växlar
(— 9 %), medan remburskrediterna sjönk med drygt 160 milj. kr. (— 40 %).
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:55:08 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1952/0122.html