tillskott, och för det andra hölls driftbudgeten överbalanserad, vilket stramade åt krediten. Den tredje orsaken var den i början av 1952 träffade överenskommelsen mellan statsmakterna och kreditinstituten om en skärpning av kreditrestriktionerna. Resultatet blev en anmärkningsvärd begränsning i kreditinstitutens möjligheter att täcka det stigande kreditbehovet. Affärsbankernas utlåning till allmänheten sjönk sålunda under januari—november med c:a 230 milj. kr. mot en ökning med nära 1 miljard under motsvarande tid 1951. Efter hand uppstod också svårigheter inte bara för den del av investeringsverksamheten som skulle hållas i schack; verkningarna sträckte sig därutöver till särskilt angelägna kreditbehov, främst förknippade med byggnadsverksamheten. I avsikt att lätta läget i sistnämnda hänseende genomfördes under höstens lopp förhandlingar med försäkringsbolagen om en skärpning för deras vidkommande i så måtto att kreditgivningen i större grad än tidigare skulle dirigeras över till byggnadssektorn. Ungefär samtidigt förlängdes det i början av året träffade avtalet. De penningvårdande myndigheterna fick efter hand en sådan kontroll över ränteläget, att riksbanken kunde upphöra med de starkt inflationsdrivande uppköp av obligationer, som under många år pågått för att försvara den förda 1 ågräntepolitiken. Riksbankens valutareserv minskades under 1952 med 74 milj. kr. till 2 304 milj. Men då affärsbankernas avistaskulder (netto) till utlandet samtidigt reducerats ca 190 milj, till knappt 20 milj, kr., innebar detta att landets totala valutareserv förbättrades med c:a 130 milj, till 2 284 milj. kr. Förskjutningarna i riksbankens ställning för en del viktigare bokföringsposter framgår av följande siffror (milj, kr.): 1951 1952 Ändring ult. dec. fr. 1951 Guld och dollar .............................. 907 872 — 35 D:o under EPU ................................ 166 391 + 225 Övriga EPU-valutor ........................ 1 021 973 — 48 Övriga valutor................................ 284 68 — 216 Obligationer och skattkammarväxlar . . 2 821 3 240 + 419 Affärsbankernas checkräkning ................. 522 558 + 36 Sedelomlopp ............................... 4 090 4 577 487 Gentemot EPU-länderna hade Sverige fortfarande en stark ställning trots några månadsunderskott mot slutet av året. Vid 1952 års slut utgjorde Sveriges kumu-lerade avräkningsöverskott drygt 214 milj, dollar jämfört med 172 milj, dollar ett år tidigare. BANKERNA. Affärsbankernas in- och utlåning reducerades under 1952 med drygt 1 resp. 3 %. I absoluta tal sjönk inlåningen med 155 milj, till 10 358 milj, kr., medan utlåningen under trycket av den skärpta kreditpolitiken minskades med 320 milj, till 9 842 milj. kr. Inlåningsöverskottet kunde därmed ökas med 165 milj, till det icke oansenliga beloppet 520 milj. kr. Minskningen på inlånings-sidan hänförde sig huvudsakligen till check- och kapitalräkningarna, medan upp-sägningsräkning och särskilt sparkasseräkning fick ett rätt betydande tillskott. Av den minskade utlåningen kom c:a 210 milj. kr. på diskonterade växlar (— 9 %), medan remburskrediterna sjönk med drygt 160 milj. kr. (— 40 %). 122