Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av redaktör Åke Lantz - Prisutvecklingen - Statsfinanserna - Penning- och kapitalmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid ett besök i Göteborg den 17 maj invigde konung
Gustaf Adolf skulptören Ivar Johnsons monument över
Christofer Polhem på Sten Stureplatsen, en gåva till
Göteborgs stad av nittioåtta industrier i staden. Bilden visar
konungen och konstnären i samtal invid monumentet, vars
vattenkaskader nyss förut börjat flöda.
Konsumtionsprisnivån var
för 1952 c:a 8 % högre än
1951 års genomsnitt, men
stegringen mellan december
1951 och 1952 stannade vid
drygt 3 %.
Konsumtionspriserna förblev sedan sommaren
1952 i stort sett oförändrade,
och motsvarande tendens
förelåg även för
levnadskostnaderna. Socialstyrelsens
lev-nadskostnadsindex med 1935
som basår kvarstod under
andra halvåret 1952 vid
indextalet 213 mot 207 för
första kvartalet och 204 för fjärde
kvartalet 1951. Genomsnittligt
låg levnadskostnaderna c: a
8 % över 1951 års nivå.
Statsfinanserna
Inkomsterna på
driftbudgeten 1951/52 utgjorde 7 507
milj, kr., medan utgifterna
stannade vid 6 422 milj. kr.
enligt Riksräkenskapsverkets
beräkningar. Det reella
budgetöverskottet beräknades till
1 085 milj. kr. varemot stod
en ökning om 138 milj. kr. i
reservationsanslag. Det
formella budgetöverskottet blev
därmed 947 milj. kr.
Riksstaten för budgetåret 1952/1953 upptog inkomster på 8 391 milj. kr. och
utgifter på 7 220 milj, kr., innebärande ett formellt överskott om 1 171 milj, kr.;
därifrån skulle avgå 100 milj. kr. i förbrukade reservationsanslag. Enligt senare
beräkningar uppskattades inkomsterna i 1952/1953 års driftbudget till 8 045 milj,
och utgifterna till 7 577 milj. kr. Budgetöverskottet skulle följaktligen krympa
till 468 milj, kr., varifrån skulle avgå 200 milj. kr. i förbrukade reservationsanslag.
Den svenska statsskulden sjönk under 1952 med 112 milj. kr. till 12 711 milj,
kr. uteslutande som följd av en nedskärning av de kortfristiga skulderna med 706
milj. kr. till 3 079 milj. kr. Den fonderade skulden steg däremot med 595 milj,
kr. till 9 632 milj. kr.
Penning- och kapitalmarknaden
Utvecklingen på penning- och kapitalmarknaden styrdes under 1952 av tre
faktorer. För det första medförde utrikeshandeln inte längre något likviditets-
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
