Obligationsmarknaden, som under senare delen av 1951 hade glidit in i ett stabiliseringsskede, fick redan i februari 1952 känning av det helt förändrade konjunkturläget. Jämvikten på marknaden kunde i fortsättningen hållas endast genom riksbankens kontroll över emissionsverksamheten samt den skärpta kreditpolitiken. Bortfallet av 1951 års rikliga inflöde av exportvalutor samt ökade skattelikvider utgjorde det huvudsakliga underlaget till marknadsåtstramningen. Trots att den kraftigt ökade låneefterfrågan från kommuner, industrier och bostadssektorn inte kunde tillgodoses, blev nettoupplåningen under 1952 avsevärt större än under närmast föregående år. Nettotillskottet i obligationsstocken blev enligt bankföreningens statistik 872 milj. kr. mot 99 milj. kr. året förut. Av den totala ökningen svarade staten för inte mindre än 427 milj. kr. efter en minskning med samma belopp under 1951. Hypoteksbankernas obligationslån ökades med 262 (f. å. 308) milj. kr. För landets kommuner utgjorde ökningen 125 (198), medan industribolagens obligationslån ökades med 61 (8) milj. kr. För hypoteks-och inteckningsbolag blev ökningen 3 (16) milj, kr., medan trafikbolagens obligationslån sjönk med samma belopp som under närmast föregående år, nämligen med 5 milj. kr. Utrikeshandel och sjöfart Efter 1951 års ovanligt gynnsamma förutsättningar för vår utrikeshandel inträdde som väntat en hastig försämring redan under 1952 års första kvartal. Efter hand krympte utrikeshandeln i både värde och volym — en utveckling som hårdast drabbade skogsindustriens produkter, främst massa och papper. I värdesiffror räknat sjönk exporten med drygt 12 % eller 1 138 milj, till 8 087 milj, kr., medan motsvarande minskning för importen utgjorde knappast 3 % med 237 milj, till 8 946 milj. kr. Resultatet blev att 1951 års exportöverskott om 41 milj, vändes till ett importöverskott om 860 milj. kr. Detta belopp täcktes emellertid helt av sjöfartsintäkter och andra poster i bytesbalansen om netto c: a 960 milj. kr. Bytesbalansen lämnade därmed ett överskott om c:a 100 milj, jämfört med c:a 940 milj. kr. ett år tidigare. Det provisoriska ilgodsmagasinet, här sett från Stadshusbron, revs under året. 124