De anförda siffrorna antyder den oförmånliga utvecklingen av bytesförhållandet gentemot utlandet, vilket försämrades med c:a 6 % och innebar ett med c:a 550 milj. kr. minskat importutrymme. De genomsnittliga exportpriserna enligt Kom-merskollegii på 1950 års export sammanvägda index (1935 = 100) låg c:a 13 % under 1951 års genomsnitt, medan den genomsnittliga nedgången för importpriserna stannade vid c:a 5 %. På exportsidan sjönk massaskeppningarna med 18 % i volym men 40 % i värde. Trävarupriserna visade sig vara betydligt motståndskraftigare. Volymminsk-ningen utgjorde 20 % och värdeminskningen 22 %. Nedgången för skogsindustriens exportprodukter kompenserades i viss utsträckning av ökade inkomster på järnmalmen (värdeökning c:a 50 %, volymökning 5 %). Importminskningen drabbade främst textilier, varav importvärdet sjönk med c:a 40 %. Vidare vann oljan ytterligare mark på kolets bekostnad. Förskjutningarna mellan varugrupperna framgår av följande sammanställning (preliminära siffror): Importens sammansättning 1951 1952 Varuslag mkr % mkr % Livsmedel ........ 1 511 16,5 1 545 17,3 Mineraloljor ..... 833 9,1 892 10,0 Kol och koks .... 856 9,3 808 9,0 Kemiska produkter 564 6,1 479 5,3 Textilier ........ 1 609 17,5 <>74 11,0 Metaller och bear- betningar ........ 1 145 12,5 1496 16,7 Maskiner och in- strument ......... 1052 11,4 1262 14,2 Transportmedel . .. 595 6,5 559 6,2 Övrig import .... 1019 11,1 921 10,3 Summa 9 184 100,0 8 936 100,0 Exportens sammansättning 1951 1952 Varuslag mkr % mkr % Livsmedel ....... 550 5,9 423 5,2 Järnmalm ........ 563 6,0 865 10,7 Kemiska produkter 215 2,3 190 2,3 Trävaror ........ 1 135 12,3 992 12,2 Pappersmassa .... 2 623 28,6 1 557 19,2 Papper och papp 1 267 13,8 762 9,4 Järn och stål, me- taller ............ 915 9,9 1007 12,4 Maskiner och in- strument .......... 1035 11,2 1 144 14,2 Transportmedel . .. 490 5,3 640 8,0 Övrig export .... 432 4,7 511 6,4 Summa 9 225 100,0 8 091 100,0 Västtyskland gick förbi Storbritannien som vår främste leverantör under de elva första månaderna 1952 jämfört med motsvarande tid 1951. Importen från Storbritannien sjönk nämligen med 192 milj, till 1 185 milj, kr., medan exporten dit reducerades med 348 milj, till 1 213 milj. kr. Från Västtyskland köpte vi varor för 1 430 milj. — eller 334 milj. kr. mer än året förut — och samtidigt sålde vi för 857 (/- 14) milj. kr. Importen från Förenta staterna sjönk 6 milj, till 781 milj, kr., samtidigt som exporten minskades med c:a 50 milj, till 405 milj. kr. Det var huvudsakligen handeln med dollarområdet som gick med underskott, vilket täcktes genom dels sjöfartsinkomster, dels dollar intjänade vid export till länder utanför dollarområdet samt dessutom tredjelandsinkomster av annan art. Sveriges utrikessjöfart minskades under 1952 med 3,4 % efter uppgången med 12 % året förut. Den svenska handelsflottans andel visade fortfarande sjunkande tendens, 47,5 % jämfört med 50,2 % 1951 och c:a 51 % 1950. Tyska, holländska och danska fartyg anlöpte svenska hamnar i ökad utsträckning, medan det amerikanska tonnaget minskades starkt. Den svenska handelsflottan reducerades med 31 fartyg, men tonnaget ökades med 143 000 bruttoton, varav 117 000 ton tankfartyg. Sammanlagt utgjorde tanktonnaget 24 % av hela handelsflottan mot knappt 9 % 1937. Vid årsskiftet bestod den svenska handelsflottan av 1 873 fartyg om 2 471 263 bruttoton. 125