Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruksåret. Av sekreterare Richard Håkansson - Skörden i statistisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruksåret 1952
Av sekreterare RICHARD HÅKANSSON
Jordbruksåret 1952 ingav stora förhoppningar. Under den tidiga våren och
försommaren förelåg de bästa förutsättningar för en god skörd. Men betydande
värden spolierades under en intensiv och ihållande regnperiod under
höstmånaderna. Ännu i november fanns i de svårast drabbade områdena en stor del av
vårsädsgrödan, mestadels förstörd, ute på fälten, medan höstsådden försenades
och sockerbetsupptagningen måste ske under mycket stora svårigheter. Den 15
november stod fortfarande 20 proc, av sockerbetorna kvar i jorden. Man kan
därför med fog säga att jordbruksåret 1952 i flera avseenden får betecknas som
ett skördekatastrofernas år, vars verkningar för stora delar av landet ansågs
komma att sträcka sig långt framåt.
Skörden i statistisk belysning
Enligt den officiella statistiken per den 15 oktober bärgades höstsäden
i huvudsak väl och lämnade något mer än medelgod skörd med undantag för
Norrland, där den utvecklades dåligt och delvis ej nådde mognad. I mellersta
Götaland förekom mindre regn- och groddskador, men i allmänhet blev
vattenhalten högre än normalt. För vårsäden var situationen sämre. Den 15
oktober var vårsäden fortfarande inte bärgad — endast i Skåne
tillfredsställande. Potatisen gav i regel medelgod skörd. Upptagningen var dock inte
avslutad vid denna tidpunkt. I områden, där den största nederbörden föll, var
det omöjligt att använda maskiner för potatis- och sockerbetsskörden. Den totala
sockerbetsskörden beräknades till cirka 1,7 milj, ton men sockerhalten endast
till 16,5 proc. — ett klent resultat jämfört med 1951 års höga sockerhalt, 18 proc.
Brödsädsskörden uppskattades till 1 073 milj, kg, vilket med mer än
60 procent översteg 1951 års skörd och med nära 10 procent 1950 års skörd.
Den beräknades lämna ett överskott av 50 milj, kg utöver det inhemska
för-malningsbehovet. För höstsäd förelåg emellertid ett underskott, medan ett
överskott fanns för vårvete och råg. Eftersom övergångslagret av brödsäd den 1
september uppgick till cirka 377 milj, kg och någon ökning av lagerhållningen
sålunda inte erfordrades, utgjorde nämnda kvantitet ett exportöverskott för 1952—
1953. I fråga om oljeväxter var skörden betydligt lägre än 1951, främst på grund
av arealminskning. Skörden av raps- och rybsfrö beräknades till 155—160 milj,
kg mot cirka 200 milj, kg 1951. För inhemsk förbrukning under ett år beräknades
emellertid åtgå cirka 90 milj, kg rapsfrö. Skörden av vitsenapsfrö blev mycket
betydande men beräknades vinna avsättning inom landet. Även om
skörde-rapporten för 30 augusti angav en betydande ökning för fodersäd, måste den
på grund av de ogynnsamma väderleksförhållandena ha minskat väsentligt. Kvar
stod dock en ökning, varför man kunde räkna med ett minskat behov av
im
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
