Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruksåret. Av sekreterare Richard Håkansson - Skörden i statistisk belysning - Den animaliska produktionen - Hjälp mot skördeskadorna - Jordbrukskalkylen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
porterad fodersäd under 1953. Detta betydde mycket för animalieproduktionen,
liksom det faktum att höskörden blev lika stor om ej större än föregående års,
samtidigt som häst- och nötkreatursstammen nedgått.
Den animaliska produktionen
Produktionen av animaliska produkter, som under februari—juni genomsnittligt
låg på en lägre nivå än ett år tidigare, blev sedan juni större än under 1951.
Uppgången sammanhängde främst med en ökning av svinslakten men även med
en återhämtning i mjölkproduktionen. Denna torde i viss utsträckning ha samband
med sommarens mycket goda bete. Försäljningen av smör inom landet var fram
till och med maj månad något större än 1951 men minskade sedan och låg lägre
än föregående år. Exporten av smör gick under första halvåret i huvudsak till
Östtyskland, Schweiz och Tjeckoslovakien. Under sommaren exporterades även
en stor del till Sovjetunionen.
Slakten av svin blev betydande under sommaren, och även slakten av storboskap
var efter en tidigare nedgång relativt omfattande, eller nära 10 procent över
fjolårets slakt. Då konsumtionen av kött och fläsk minskat något sedan förra året
uppstod vissa överskott, som tillsvidare lagrades. Undersökningar för att vinna en
exportmarknad pågick under året och tydde på att vissa svårigheter förelåg på
grund av fläskprisets förändringar. Produktionen av ägg var några procent lägre
än 1951. Den inhemska marknaden kunde emellertid väl tillgodoses samtidigt
som exporten fortsattes. Utlandspriserna på ägg låg i nivå med de inhemska.
Hjälp mot skördeskadorna
Under hösten gjordes framställningar från skilda håll till myndigheterna om
bistånd i det beträngda läge som uppstått genom skördeskadorna. På förslag av
RLF och jordbruksnämnden verkställdes en utredning om skördeskadornas
omfattning, av vilken framgick att ett stort antal jordbrukare drabbats av så
betydande skador att viss hjälp från det allmännas sida ansågs påkallad. På grund av
skadornas lokalisering och spridning kunde hjälpen inte lämpligen lämnas i form
av höjda priser på jordbrukets produkter. I december framlade
jordbruksministern en proposition, vari förordades amorterings- och räntefria stödlån under de
båda första åren för belopp understigande 10 000 kr. I fortsättningen skulle
beräknas en ränta av 4 procent och lånen amorteras under 5 år eller i särskilda
fall högst 10 år med början 1955. I anslutning till ett förslag av jordbruksnämnden
att inrätta en permanent stödfond vid skördeskador och liknande, väcktes tanken
att jordbruket borde starta en egen skördeförsäkring. Jordbrukets
utredningsinstitut igångsatte en utredning, som väntades föreligga till våren 1953.
Jordbrukskalkylen
Omräkningen av årets jordbrukskalkyl utlöste ingen livligare debatt i pressen.
Enligt jordbruksöverenskommelsen på våren skulle den s. k. 4-procentsregeln,
som bestämmer gränsen för jordbrukarnas egen självrisk, tillämpas på 1952—53
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
