förda och från Bellmans tid som utvärdshus bekanta byggnaden vid Karlbergs-kanalen var oerhört förfallen, men hedervärt gripna av sin kulturväckelse ville stadsfullmäktige inte uppge räddningsförsöket i första taget. En provisorisk återupprättelse förunnades åt Karl XIV Johans borg på Gärdet, miniatyrpalatset i trä som arkitekten Fredrik Blom skapade åt sin exercerande konung. Borgen var ett högkvarter för kommenderande Bernadotter fram till Oscar II. Fältköket och den kungliga spisningen för öppen ridå åtnjöt stor uppskattning. Ett första experiment gjordes nu med modern självservering i den till offentligt kaffehus förvandlade kungliga borgen. Den slottsliknande villan Mariedal vid Karlbergssjön fick en åtminstone tillfällig återupprättelse genom sällskapet Länkarna. Byggnaden har från fönster och park en av Stockholms vackraste utsikter över centrala stadsdelar och vatten. Under olika användningssätt förföll den mer och mer till dess staden nu överlät platsen åt Länkarna, vars mål är att förvandla alkoholister till samhällsdugliga medborgare. * Kulturvård och naturvård hör samman. Det uträttades under 1952 en hel del för storstadens inramning, främst på Norra Djurgården och i Bromma. ”Naturreservatet” kring sjön Judarn fick en välbehövlig upprensning som återställde området till sitt gamla skick av kultiverad skogsmark. Det skedde dock inte utan protester från vildmarksromantiker. Ett annat slag av naturromantik fick en svår chock när utvärdshuset Bellmansro på vårsidan ödelädes av eld. På det närbelägna Solliden reste sig emellertid en ny restaurang med mått och kvalitet som kunde tillfredsställa den stora Skansenpubliken. För att vara på den säkra sidan i fråga om Skansens traditioner satte man Harald Hildetand på en hedersvägg bland ställets stamkunder. På tal om restauranger bör kanske också nämnas att Rosengrens källare i Gamla stan återupplivades (tyvärr under ett utländskt namn) med front mot den runda gården i kanslihusannexet, som därmed fick en välbehövlig kontakt med yttervärlden. Den internationella idétävlingen om Kungsträdgårdens omdaning (utlyst sommaren 1951) gav icke något lysande resultat. Nämnden valde tre förslag av de 82 inlämnade. Något första pris ansågs inte böra komma i fråga, men två andra pris på vartdera 4 000 kr. tillerkändes Eglers stadsplanebyrå i Stockholm samt arkitekterna Lefvert och Wranér i Gävle. Ett tredje pris på 3 000 kr. utdelades även och dessutom inköptes sju förslag för 2 000 kr. vartdera. Skörden ställdes ut till beskådande i Hagas gamla orangeribyggnad men väckte ingen entusiasm. Kungsträdgårdens framtidsproblem hade ännu icke fått någon lösning. En mycket omdebatterad nyhet i stadsbilden var Eldhs monument över Bran-ting på Norra Bantorget. Oenigheten gällde varken konstnären, modellen eller konstverket i och för sig utan den dåligt genomtänkta placeringen på det slut- 136