Litteraturen 1952 Av VEN NYBERG Ett allmänt intryck av litteraturåret 1952 i tillbakablickens perspektiv är en åtstramning av bokutgivningen efter fyrtiotalets i varje fall kvantitativa litterära högkonjunktur i Sverige. Något statistiskt bevis för detta intryck föreligger inte när detta skrives. Utvecklingen under 1953 kommer att visa om det varit fråga om en tillfällig åtstramning eller om tendensen, som står i samklang med de hårdare ekonomiska konjunkturerna, skall ytterligare göra sig gällande. Att en strängare sovring av bokutgivningen skulle medföra en litterär kvalitetsstegring kan inte tas för givet, i samma mån som dess bredd minskar blir litteraturens utvecklingschanser knappare. Bokåret 1952 bjöd på flera mycket intressanta nyheter om också inte på några exceptionella händelser. En diktare kom igen efter tio års tystnad och mottogs med hänförelse, det var Hjalmar Gullberg med diktsamlingen ”Dödsmask och lustgård” — i den uppenbarade sig en ny Hjalmar Gullberg, hette det —, V i 1-helm Moberg fullföljde sin stora seger med ”Utvandrarna” i fortsättningen om ”Invandrarna” i det nya landet. Och en författare som på ett hart när sensa- Ärets nobelpristagare i litteratur Fran^ois Mauriac tackar bugande för de kungligas hyllningsapplåd. 141