Bengt Hesselman Karl Hildebrand Karl Hildebrands offentliga gärning och skriftställarskap präglades framför allt av saklighet och rättrådighet. Han var en arbetare av stora mått, han sparade sig aldrig när det gällde att utföra ett åtaget uppdrag.” (Fil. dr Ivar Anderson.) Carl Kylberg Den 6 januari avled i Stockholm konstnären Carl Kylberg. Han var född 1878. Vid hans bortgång skrev Gotthard Johansson i SvD bland annat följande: Även de, som stodo helt oförstående till hans konst — och de voro många, inte minst bland hans kolleger —, måste medge, att hans insats satt djupa spår i de senaste decenniernas svenska måleri. Ingen svensk målare har under denna tid varit mera omstridd, ingen mera älskad av sina beundrare, ingen mera hatad av sina fiender. Kylberg var den radikalaste färgkonstnär vi någonsin haft. Radikal i den meningen, att färgen för honom var allt, inte bara en skön yta utan ett andligt meddelelsemedel, mäktigt att uttrycka det djupaste och innersta i tillvaron, det endast i drömmen sedda, endast i aningen upplevda. Hans konst är till sitt väsen visionär och om visionen tycktes mången dunkel och ogripbar, så berodde det därpå att vad han sökte ge i sin konst var just det ogripbara, det som inte låter sig fångas i ord och gestalt men som icke desto mindre är en verklighet, lika upplevd som den yttre och påtagliga. Det är detta som ger en förnimmelse av kosmisk rymd åt hans måleri, inte bara när det uttrycker sig i dunkla livssymboler och religiösa drömsyner utan också när det diktar i färg över de vardagligaste motiv, en blomma i en vas, en vit bänk i trädgården, ett träd vid stranden eller ett bortglidande segel på havet. När han själv stundom i ord sökte översätta vad han givit i färgen, blev det ofta dunklare. Det lät sig inte sägas i ord, och ordet var inte hans uttrycksmedel. Men en färgdiktare var han, och när striden tystnat kring hans namn, skall säkert som det bestående i hans gärning stå att i en tid, då konsten för de flesta blev ett tomt artisteri och för de unga en ”ren” form, ha i dunkelt brinnande färgvisioner sökt sig in till de djupaste, de innersta livsvärdena. I den meningen var han i sin konst en profet. 18 273