Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koreakriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det här plakatet med texten ”Det är en lång
vandring, Ike” (till freden) mötte president
Eisenhower då han strax efter presidentvalet
besökte Korea och därmed infriade sin utfästelse
under valkampanjen.
I stridsrapporterna återkom namnen på ett flertal höjdpartier ofta, som t. ex.
"Bunkerhöjden”, ”Vita hästen” och ”Capitolhöjden”. Båda sidor riktade nämligen
i strävan att hålla behärskande terräng sina anfall just mot dominerande höjder.
Från höjderna hade man i regel god insyn mot den av fienden behärskade
terrängen och kunde därmed övervaka denna och vid behov leda väl observerad
artillerield även på djupet av den fientliga ställningen. Därav de växlingsrika
duellerna om höjderna, som i regel icke avgjordes förrän efter bittra närkamper
med bajonett och handgranat — ofta utkämpade nattetid.
Efter striderna om Chorwonpassen i september—oktober uttalade chefen för
8:e armén, general Van Fleet, sin uppskattning av de sydkoreanska förbandens
insatser. Här visade sig alltså de praktiska resultaten av det målmedvetna
uppbyggnadsarbete, som bedrivits inom den sydkoreanska armén med hjälp av
amerikansk materiel och under ledning av amerikanska instruktörer. Den 11/11
tillkännagav general Van Fleet att den sydkoreanska armén förstärkts med två
divisioner och sex självständiga regementen, varigenom dess sammanlagda styrka
uppgick till omkring fjorton divisioner. Vid krigsutbrottet 25/6 1950 uppskattades
den sydkoreanska arméns styrka till åtta å nio divisioner. Man kunde också
spåra en bestämd tendens att i större utsträckning än tidigare låta de sydkoreanska
förbanden överta försvaret av fronten. Från amerikansk sida uppgavs sålunda i
december att över hälften av frontlinjen då hölls av sydkoreanerna.
De amerikanska förbanden utgjordes samtidigt av fem divisioner vid fronten
och två i reserv, vartill kom två amerikanska divisioner i Japan.
De sammanlagda förlusterna under
kriget fram till december månad
uppskattades på FN-sidan till 294 000 man,
varav 128 000 amerikaner.
Kommunisternas förluster uppskattades till 1,8 milj.
Den 23/6 inledde FN-flyget
förödande anfall mot kraftverk i gränsområdet
mellan Nordkorea och Manchuriet.
Anfallen blev upptakten till en intensiv
bombning av industrier,
kraftanläggningar och kommunikationer i Nordkorea.
50 % av alla kraftverk rapporterades i
november förstörda, vartill kom 30 %
svårt skadade. Järnvägarnas
transportkapacitet uppgavs ha nedbringats till en
fjärdedel av förkrigstidens. Otvivelaktigt
måste den nordkoreanska armén
härigenom ha haft att kämpa med stora
underhållssvårigheter.
Stridsverksamhe-ten under hösten visade dock, att man
icke lyckats skära av tillförseln till
förbanden på ett avgörande sätt.
Styrkeförhållandena i luften var vid
årets slut 2 500 kommunistplan mot
FN-flygets 1 800, varav 600
hangarfar-tygsbaserade. FN-flyget lyckades dock
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
