Det här plakatet med texten ”Det är en lång vandring, Ike” (till freden) mötte president Eisenhower då han strax efter presidentvalet besökte Korea och därmed infriade sin utfästelse under valkampanjen. I stridsrapporterna återkom namnen på ett flertal höjdpartier ofta, som t. ex. "Bunkerhöjden”, ”Vita hästen” och ”Capitolhöjden”. Båda sidor riktade nämligen i strävan att hålla behärskande terräng sina anfall just mot dominerande höjder. Från höjderna hade man i regel god insyn mot den av fienden behärskade terrängen och kunde därmed övervaka denna och vid behov leda väl observerad artillerield även på djupet av den fientliga ställningen. Därav de växlingsrika duellerna om höjderna, som i regel icke avgjordes förrän efter bittra närkamper med bajonett och handgranat — ofta utkämpade nattetid. Efter striderna om Chorwonpassen i september—oktober uttalade chefen för 8:e armén, general Van Fleet, sin uppskattning av de sydkoreanska förbandens insatser. Här visade sig alltså de praktiska resultaten av det målmedvetna uppbyggnadsarbete, som bedrivits inom den sydkoreanska armén med hjälp av amerikansk materiel och under ledning av amerikanska instruktörer. Den 11/11 tillkännagav general Van Fleet att den sydkoreanska armén förstärkts med två divisioner och sex självständiga regementen, varigenom dess sammanlagda styrka uppgick till omkring fjorton divisioner. Vid krigsutbrottet 25/6 1950 uppskattades den sydkoreanska arméns styrka till åtta å nio divisioner. Man kunde också spåra en bestämd tendens att i större utsträckning än tidigare låta de sydkoreanska förbanden överta försvaret av fronten. Från amerikansk sida uppgavs sålunda i december att över hälften av frontlinjen då hölls av sydkoreanerna. De amerikanska förbanden utgjordes samtidigt av fem divisioner vid fronten och två i reserv, vartill kom två amerikanska divisioner i Japan. De sammanlagda förlusterna under kriget fram till december månad uppskattades på FN-sidan till 294 000 man, varav 128 000 amerikaner. Kommunisternas förluster uppskattades till 1,8 milj. Den 23/6 inledde FN-flyget förödande anfall mot kraftverk i gränsområdet mellan Nordkorea och Manchuriet. Anfallen blev upptakten till en intensiv bombning av industrier, kraftanläggningar och kommunikationer i Nordkorea. 50 % av alla kraftverk rapporterades i november förstörda, vartill kom 30 % svårt skadade. Järnvägarnas transportkapacitet uppgavs ha nedbringats till en fjärdedel av förkrigstidens. Otvivelaktigt måste den nordkoreanska armén härigenom ha haft att kämpa med stora underhållssvårigheter. Stridsverksamhe-ten under hösten visade dock, att man icke lyckats skära av tillförseln till förbanden på ett avgörande sätt. Styrkeförhållandena i luften var vid årets slut 2 500 kommunistplan mot FN-flygets 1 800, varav 600 hangarfar-tygsbaserade. FN-flyget lyckades dock 345