men efter befrielsen dryftades den ständigt, och under sista hälften av 1952, särskilt i december, fördes förhandlingarna i riksdagen med sådan energi att all sannolikhet talade för att den nya lagen skulle bli ett faktum 1953. Enligt den nya grundlagen skulle riksdagen endast få en kammare. Medlemsantalet skulle bli 179, av vilka två skulle väljas på Färöarna, två på Grönland. Färingarna hade i många år varit representerade i riksdagen, men Grönland hade dittills som koloni inte haft denna rätt. Rösträtt till riksdagen har enligt grundlagen av 1915 beträffande landstinget de som har fyllt 35 år, beträffande folketinget de som fyllt 25. Enligt förslaget skulle rösträttsåldern bli högst 23, möjligen 21 år. Enligt grundlagsförslaget skulle rätt för en tredjedel av riksdagens medlemmar, 60, att kräva folkomröstning införas, gällande varje antagen lag med undantag för skatte-och accislagar, finanslagar och lönelagar. För att lagen skulle förkastas skulle krävas en nej-majoritet på 30 % av de röstberättigade. Vid folkomröstningar om grundlagsändringar skulle jamajoriteten utgöra 40 % av de röstberättigade mot nu 45 %. Samtidigt med grundlagsförslaget utarbetades förslag till ny successionsordning, som skulle ge konungens döttrar arvsrätt till tronen, när han inte har söner, vilken arvsrätt dock begränsas till konung Christian X:s efterkommande. Bland alla gåvor danska kungaparet fick som minne av sitt Grönlandsbesök var även grönländska högtidsdräkter för hela familjen. De provas här efter hemkomsten på Graastens slott. Prinsessorna är från vänster Anne-Marie, Benedikte och Margrethe. Fem år med mycket stora barnantal I danska pedagogiska kretsar började man under året dryfta de stora svårigheter i fråga om undervisning och skollokaler som inställt sig, därför att barnantalet våldsamt steg under krigsåren och de första fredsåren. Fastän danska befolkningens öde under den tyska ockupationen tecknade sig mycket osäkert steg födelsetalet, som före kriget var c:a 65 000 per år, till 80 000 1942, 84 000 1943, 90 000 1944, 95 000 1945 och 96 000 1946. Därefter sjönk talet och var nu nästan på förkrigstidens normalnivå. Men under åren 1942—1946 sattes över 367