Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Norge. Av Oddvar Erikstad - Åtgärder mot prisstegringen - Ett väsentligt moment - Systemskifte? - Diverse tilldragelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åtgärder mot prisstegringen
För att försöka motverka prisstegringen satte regeringen i gång med vissa
åtgärder vid sidan av sina appeller i öster och väster. Mot slutet av året sänktes
subventionen för konsumtionsmjölk så, att försäljningspriset blev 50 öre per liter.
Även andra, smärre åtgärder med sikte på att få ned priserna prövades.
Regeringen meddelade vid årsskiftet att den nu behärskade situationen och räknade
med stabila priser under de närmaste månaderna framöver. Statsministern
deklarerade i sitt nyårstal ett faktiskt lönestopp.
Ett väsentligt moment
Ett väsentligt moment i den ekonomiska politiken drogs under årets lopp flera
gånger fram av den unge konservative politikern jur. dr Sjur Lindebrække. Han
hade påpekat det meningslösa i att Norge, som i eget intresse måste delta i allt
arbete som tog sikte på att göra världshandeln fri, samtidigt stramade åt den
statliga regleringen inom landet. Denna utveckling skulle snart låsa fast Norge
och försätta det i en ohållbar situation vid förhandlingsbordet i de internationella
organisationerna. Dr Lindebrække tog också till orda för att få till stånd ett
nordiskt konservativt samarbete för att få prislagstiftningen ordentligt
genom-diskuterad.
Systemskifte?
Det fanns många olika tecken som tydde på att man i Norge nu hade kommit
fram till den punkt som inträtt i en lång rad andra demokratiska länder efter
kriget — då det var tid för ett systemskifte. Den nya valordningen skulle kunna
lägga grunden till ett dylikt skifte i Norge 1953.
Diverse tilldragelser
Den 7 januari inträffade en tragisk gruvexplosion på Svalbard. Olyckan kostade
15 arbetare livet — de flesta efterlämnade familjer i Norge. Orsaken till olyckan
var svår att helt få klarlagd, men händelsen ledde till att säkerhetsåtgärderna
upptogs till förnyad prövning. Mul- och klövsjukan uppträdde i sporadiska fall — man
lyckades snart få bukt med den. Nils Langhelle övertog, som bestämt var,
ledningen av försvarsdepartementet, och stortingsman Jakob Pettersen blev ny
kommunikationsminister i Langhelles ställe. Det var den omstridde Jens Chr.
Hauge som utträdde ur regeringen.
Februari präglades helt och hållet av de olympiska vinterspelen, som hela
nationen följde i radio och press. Spelen blev för Oslo ett strålande äventyr med
ypperliga idrottsliga prestationer. I stortinget dryftades den stora planen för hjälp
åt näringslivet i Nordnorge ingående. Planen byggde på fullt utnyttjande av det
privata näringslivet genom hjälp till självhjälp. Stora snömängder skapade
allvarliga trafiksvårigheter på Vestlandet. I Tröndelag var det översvämning. Efter
två års vistelse i Maudheim kom Antarktismännen hem.
I mars avled förre statsministern — regeringschefen under Londontiden — Johan
Nygaardsvold. Väldiga stormar i Nordatlanten och Nordsjön krävde offer i form
av förlisningar och förlust av människoliv. Arméns manöver ”Vinter”
genomfördes i hårt och kallt väder utan större olycksfall av något slag.
Holmen-kollenloppet blev en säker succé, även om det naturligtvis stod i skuggan av
vinterolympiaden. För första gången efter kriget deltog tyska löpare.
377
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
