höll emellertid herr Nordenson (h), att alliansfriheten icke är identisk med den strikta neutralitetspolitik, som binder vår handlingsfrihet. En sådan neutralitetspolitik synes utrikesminister Undén vilja föra, men den kan på lång sikt visa sig dyrbarare för oss än en anslutning till Atlantpakten, sade herr Nordenson. En del vilande grundlagsförslag blev definitiva. De rörde sig bl. a. om ett för kamrarna gemensamt allmänt beredningsutskott, sänkning av valbarhetsåldern för förstakammarledamöter från 35 till 23 år och slopande av bestämmelsen, att statsråd skall vara av den rena evangeliska läran. Herr Håstad (h) opponerade sig mot det gemensamma beredningsutskottet, framhållande att riksdagsmännen icke är tillräckligt sysselsatta; andrakammarledamöter har suttit i riksdagen i 18 år utan att få en ordinarie utskottsplats. Så länge vi har ett tvåkammarsystem skall vi, ansåg herr Håstad, icke lägga allt till rätta, som om vi hade ett enkammar-system. Författningsfrågorna hade i riksdagen aktualiserats genom åtta motioner från olika partier. Konstitutionsutskottet föreslog på grundval av dessa motioner, att förslag skulle under nuvarande mandatperiod för andra kammaren framläggas om utbyggnad av det rådgivande folkomröstningsinstitutet, vidare om definitiv reglering av valsystemet för andrakammarval samt om utredning angående partiella reformer av första kammarens sammansättning, ställning och funktioner inom tvåkammar-systemets ram. 1 övrigt avvisade utskottet motionärernas uppslag. Under riksdagsdebatterna härom den 16 maj anfördes många skäl, bl. a. de vid tillfället klent besatta åhörarläktarna, mot den av högern och folkpartiet föreslagna utredningen om beslutande folkomröstning. I andra kammaren anförde statsministern gentemot herr Håstad (h), att han allvarligt befarade, att beslutande folkomröstning icke kunde förenas med ett parlamentariskt styrelsesätt. Med anledning av ett yttrande av statsministern, att ett stort parti har råd att samarbeta, påpekade högerledaren herr Hjalmarson, efter att ha anfört en del exempel, att regeringen icke bryr sig om annat samarbete än det, då den får sin vilja fram. Folkpartiledaren herr Ohlin påvisade, att socialdemokraterna var angelägna om att bevara sin majoritet trots minoritet bland väljarna, och frågade, om det långa maktinnehavet hade försvagat den demokratiska andan i svensk socialdemokrati. Kamrarna biföll utskottsförslaget. 2 150 miljoner kronor till försvaret Vid behandlingen i statsutskottet av försvarsanslagen bröts enigheten, när det gällde planen för anskaffning av tygmateriel till armén. Fem av de socialdemokratiska ledamöterna reserverade sig för en förlängning av anskaffningsplanen med tre år, en nedprutning av totalanslaget och en prutning på anslaget för nästa budgetår. Riksdagen anslog i mars sammanlagt omkring 2 150 miljoner kronor till försvarets kostnader för budgetåret. För anskaffning av tygmateriel åt armén antogs en tioårsplan, enligt vilken beställningar finge utläggas inom en kostnadsram på 800 miljoner kronor, varjämte ett reservationsanslag på 315 miljoner beviljades. Debatten i riksdagen gällde nästan uteslutande denna tioårsplan och de socialdemokratiska reservanternas i statsutskottet önskan, att planen skulle utsträckas till tretton år, att beställningsbemyndigandena skulle minskas till 600 miljoner och reservationsanslaget minskas till 239 miljoner. Reservationen vann ringa anslutning, utskottsförslaget bifölls. Utskottet hade avstyrkt ett förslag från ett par socialdemokrater om utredning angående försvarsorganisationen och för-svarskostnaderna på längre sikt men hade gjort en välvillig kommentar till ett förslag av herr Ståhl (fp) om ett uttalande från riksdagens sida, enligt vilket 48