Nordens justitieministrar hade den 11—12 december i Stockholm ett av de sammanträffanden som kontinuerligt hållits efter kriget. Det var samtidigt premiär för justitiedepartementets nya sessionssal inrymd i Bergstrahlska huset från 1600-talet, som restaurerats i samarbete med stadsmuseet. Här ses fr. v. justitieministrarna Kai Knudsen, Norge, Hans Hcekkerup, Danmark, Herman Zetterberg, Sverige, Reino Kuuskoski, Finland, samt Islands minister i Stockholm Helgi Briem. kostnadsavvägningen mellan försvarsgrenarna skulle kunna tagas upp till omprövning inom den föreslagna kostnadsramen. Marinförvaltningen meddelade i augusti, att statsmakterna icke hade ställt betalningsmedel till förfogande i en takt, som medger genomförandet av den år 1952 beslutade sjuårsplanen för flottans fartygsbyggnader. Högre folkpensioner. Sjukförsäkringen i kraft Riksdagen biföll den 3 mars regeringens förslag om höjning av folkpensionerna från den 1 maj 1953. Ensamstående ålderspensionär erhöll därefter 1 750 kronor om året, två gifta ålders- eller invalidpensionärer 2 800 kronor om året. Änkepensionen och nustrutilläggets maximibelopp höjdes till 1 050 kronor om året. Höjningen motsvarade sju indextillägg men utgjorde ingen kompensation för penningvärdesförsämringen utan folkpensionärernas andel i den allmänna standardhöjningen. Reformen kommer att kosta 260 miljoner kronor om året. Härav skulle 140 miljoner täckas genom att folkpensionsavgiften fr. o. m. den 1 januari 1954 höjdes till 1,8 procent av den taxerade inkomsten, varjämte maximalavgiften höjdes från 100 till 180 kronor. Högerns förslag att runda av de sistnämnda talen till 2 procent och 200 kronor avslogs. Den 1 april framlades en proposition, enligt vilken den av riksdagen hösten 1946 beslutade men sedermera uppskjutna sjukförsäkringsreformen skulle träda i 4 49