Jordbruksåret 1953 Av sekreterare RICHARD HÅKANSSON Jordbruksåret 1953 blev i många avseenden lyckosamt och framgångsrikt. Ett tidigt vårbruk och en tjänlig väderlek, goda bärgningsförhållanden i stora delar av landet samverkade till ett gott skörderesultat. Den milda väderleken långt ut på hösten medgav en utsträckt betestid. Potatis, rotfrukter och sockerbetor kom utan försenande frost eller alltför riklig nederbörd bekvämt ur jorden. Höstsådden av brödsäd och oljeväxter försiggick under gynnsamma förhållanden. Härigenom lades grunden till en god skörd för nästkommande år. Skörden i statistisk belysning Växtodlingen under året kännetecknades av en väsentligt ökad brödsädesodling (höstvete, vårvete och råg) och ytterligare nedgång för oljeväxter. Vårveteare^len var den hittills största, cirka 200 000 hektar, nära tre gånger så stor som genomsnittet för åren 1936/40. Höstvetearealen uppgick till 190 000 hektar, en kraftig stegring mot föregående år. Även rågarealen ökade till 134 000 hektar, oljeväxt-odlingen nedskärs radikalt, motsvarande cirka 45 procent av den hittills största arealen 1951, och utgjorde nu endast 85 000 hektar. Kornarealen ökade kraftigt på bekostnad av havre och blandsäd, medan sockerbetsarealen praktiskt taget var oförändrad. Jämte arealökningarna medverkade det goda skördeutfallet till skörderekord. Sålunda var veteskörden 1953 den hittills största i landet, och den totala skörden av brödspannmål beräknades till 1 301 milj, kg mot 1 067 milj, kg 1952. Även kornskörden blev den största hittills uppnådda. Den totala skörden av fodersäd (korn, havre och blandsäd) uppgick 1953 till 2 208 milj, kg mot 1 839 milj, kg 1952. Sockerbetsskörden uppskattades till 8 procent över normal skörd med ovanligt hög sockerhalt. Det goda skördeutfallet av brödsäd gav jämte ingångslager av tidigare skörd samt import ett betydande överskott av vete och råg. En livlig pressdebatt uppstod kring frågan om försäljningen av detta överskott, då Sverige bundit sig för import av vete enligt det internationella veteavtalet. Totalt räknades med, att bröd-sädesöverskottet under produktionsåret 1953/54 skulle uppgå till cirka 450 milj, kg. De stora lagren medförde svåra problem i fråga om avsättningen, men å andra sidan hade vårt land goda lagringsmöjligheter. Tyvärr bestod överskottet till stor del av råg, som var svår att avsätta på världsmarknaden. Rågarealen syntes på hösten 1953 ha tendens att öka. Samtidigt med att under 1953 de hittills högsta hektarskördarna uppnåddes för vete, råg och korn, steg också mjölkavkastningen per ko. Nedgången i koantalet minskade även och beräknades i den senaste jordbrukskalkylen komma att helt upphöra under produktionsåret 1953/54. Siffrorna från husdjursräkningarna tydde på ökat pålägg av kalvar för uppfödning till slakt. Fläskproduktionen fortsatte att öka, dock i något långsammare takt än som kunde förväntas. Exportfrågor Produktionsökningen inom svenskt jordbruk gick de senaste åren snabbare än man väntat. Orsakerna härtill var flera, men man kan peka på mekaniseringen, 143