den ökade konstgödselanvändningen och det bättre utbytet av animalieproduk-tionen. Detta förhållande skärptes 1953. Med hänsyn till de pristryckande tendenserna på världsmarknaden var det svårt att exportera jordbruksprodukter till ett pris som svarade mot den inhemska nivån, men detta gällde för de flesta länder med överskottsproduktion. Förutom de traditionella skogsprodukterna exporterades 1953 i första hand smör, fläsk, ägg, spannmål och vegetabiliska oljor. Siffrorna för smörexporten låg omkring 20 000 ton. Fläsk hade inte exporterats på länge. Av kött fanns det fortfarande ett visst importbehov. Den ökade svinhållningen medförde ett exportöverskott om cirka 10 000 ton fläsk, vilket väntades öka 1954. Äggexporten hade de senaste åren hållit sig vid cirka 8 000 ton och blev i stort sett oförändrad. Av oljeväxtprodukter omfattade exporten i huvudsak överskottet på 1952 års skörd. En relativt ny exportgren var avelsdjur av nötboskap, som exporterades bl. a. till Östtyskland, Italien, Grekland och Brasilien. Avelssvin såldes till England, Östtyskland, Sydafrika m. fl. länder. Det lyckades alltså att detta år öppna vissa nya marknader, bl. a. till Sovjetunionen, som hade ett ökat behov av konsumtionsvaror. Arets prisförhandlingar I motsats till föregående år försiggick prisförhandlingarna för jordbruksprodukter utan motsättningar. Svårigheter att kompensera stora kostnadsstegringar förelåg inte, i stället noterades vissa kostnadssänkningar i jordbrukskalkylen, vilka mest hade sin grund i nedgången i arbetsvolymen. Kostnadssänkningarna jämte en viss ökning av produktionen väntades medföra prissänkningar på jordbruksprodukter med sammanlagt 180 milj. kr. under produktionsåret. Jordbrukets konkurrensförmåga ökas Även om avsättningssvårigheter för jordbruksprodukter fanns på flera områden, visade en av Jordbrukets Utredningsinstituts undersökningar att jordbrukets konkurrensförmåga undan för undan hade stegrats. Delvis berodde detta på bättre utnyttjande av jordens och kreaturens produktionsförmåga, så att de fasta kostnaderna kunnat slås ut på en större produktkvantitet. Men till största del sammanhängde det med övergången från manuellt arbete till maskindrift. Ett uttryck härför var bl. a. att antalet traktorer i jordbruket 1953 steg till omkring 100 000. Den totala arbetsförbrukningen hade i själva verket de senaste åren minskat med cirka 3 procent per år. Som en följd av ökad produktion och reducering av arbetsinsatsen steg totalproduktionen per arbetstimme sedan krigsslutet med 3 procent om året. Få andra näringsgrenar uppvisade under samma tid motsvarande stegring. Skogsbruket under 1953 kännetecknades av en stark nedgång i brännveds-priserna. Priset på prima björkved föll sålunda på kort tid från cirka 50 till cirka 25 kr. per kbm, vilket hade till följd att avverkningen av klenvirke försvårades. Däremot visade priserna på timmer och massaved påtaglig stabilitet. En uppmärksammad nyhet inom skogsbruket var att en ny metod att framställa sulfit av tallved med framgång börjat tillämpas vid Skutskär. Under 1953 infördes skogsstyrelsens nya förordning om virkesmätning, som väsentligt avviker från den hittills använda. Evenemang inom jordbruket De traditionella lantbruks- och skogsveckorna ägde rum i Stockholm i mars månad och var som vanligt livligt besökta. I samband med lantbruksveckan 144