Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Stockholmskrönikan. Av K. O. Hammarlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvarteret Grytgjutaren förvandlades till en bortåt femton meter djup grop, där ett 18-våningshus
skulle grundläggas. 1 mitten av bilden Hötorgshallen som skulle rivas. Till höger södra fasaden av
Konserthuset. Fotot taget den 22 juli från Jakobsbergsgatan.
behärska det hotande grundvattnet. Det var 36 ”övertrycksarbetare” som jobbade
i skift i skydd av särskilda föreskrifter. Till arrangemangen hörde en luftsluss
liknande den som finns på undervattensbåtar för att utjämna tryckskillnaden. I
färdigt skick kommer kassunen med sina två våningar att väga 10 000 ton. En
annan av de sju fristående arbetsplatserna för tunnelbanebygget var den väldiga
och för insyn öppna gropen mellan Drottninggatan och Klara kyrka. Den sköna
utsikten mot kyrkan lockade fram ett mer idealistiskt än praktiskt förslag att låta
den uppröjda platsen förbli obebyggd.
Stort intresse väckte också barläggningen av berget under Brunkebergsåsens
grus öster om Konserthuset. På denna plats utspelades för resten slutakten
i den kulturhistoriska tragedi som tog livet av Sergelhuset med alla
estetisksensuella minnen från det svenska bildhuggeriets guldålder. Samtidigt försvann
Betlehemskyrkan med sin på helt andra värderingar grundade historia. Vid en
avskedshögtid den 13 oktober bragtes i erinran sådana namn som grundläggaren
George Scott, väckelsepredikanten C. O. Rosenius och sångerskan Lina Sandell.
Som slutpsalm sjöngs ”Tack, o Gud, för vad som varit”.
Trafiken gick vidare. 450 arbetare var sysselsatta med tunnelbanebygget.
Tegelbacken lockade fram nya ännu icke artikulerade förslag, men de motsvarande
cirkusplatserna i innerstadens ytterkanter började få synbar omformning.
Märkligast var regleringen av Hornsplan, som med nya körfiler breddades till det
dubbla i väntan på Liljeholmsbron nummer två. Denna tvilling till den gamla
bron hade hunnit så långt att ett ”resegille” ansågs försvarligt. Vidare omformades
Fridhemsplan för att kunna taga emot en del av den via Västerbron kommande
södertrafiken. På Saltsjösidan fortgick arbetet forcerat för att få bort flaskhalsen
vid Danviksbron, som under rusningstid brukade föranleda köer långt ut på
Värmdön.
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:55:27 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1953/0149.html