Norska stortingets Nobelkommitté utdelade den 30 oktober 1952 års fredspris till den berömde fransk-tyske humanisten, läkarmissionären och musikern dr Albert Schweitzer och 1953 års fredspris till förre amerikanske utrikesministern general George C. Marshall, upphovsmannen till den gigantiska amerikanska plan för återuppbyggnad som fått hans namn. Nobelprisens belopp uppgick för året till 175 292 kronor. Alla av svenska institutioner utsedda pristagare med undantag av sir Winston Churchill hade infunnit sig till Nobelhögtidligheten i Stockholms konserthus den 10 december och mottog där sina pris och insignierna till dessa ur konungens hand. Litteraturpriset mottogs som nämnt av lady Churchill. Vid högtidligheten närvar förutom kungaparet prinsessorna Sibylla, Ingeborg och Margaretha samt prins Bertil. På podiet syntes förutom årets fyra närvarande pristagare de tidigare Från riksmarskalkens mottagning: fr. v. medicinpristagarna Albert Lipmann och Hans Krebs med fruar, sir Winston Churchills dotter mrs Mary Soames och kemipristagaren Hermann Staudinger. pristagarna professorerna The Svedberg, Manne Siegbahn, Hans von Euler, G. de Hevesy och Arne Tiselius. I sitt hälsningstal hyllade Nobelstiftelsens ordförande riksmarskalk Birger Ekeberg bl. a. minnet av den nyligen bortgångne förutvarande statsministern, en av de aderton, landshövding Hjalmar Hammarskjöld, ”en svensk storman som under lång följd av år ägnat sina krafter åt Nobelstiftelsen”, och erinrade om tidigare Nobelpristagare, framför allt Svante Arrhenius, ”ett vetenskapens söndagsbarn”. För pristagaren i fysik talade därefter professor Erik Hulthén, för kemipristagaren professor Staudinger professor Arne Fredga, för de båda medicinpristagarna Krebs och Lipmann professor Einar Hammarsten och för litteraturpristagaren sir Winston Churchill författaren Sigfrid Siwertz. Nobelbanketten i Stadshuset blev särskilt minnesrik genom det karakteristiska Churchilltal som där framfördes av lady Churchill. Talet hade följande lydelse: — Nobelpriset i litteratur utgör en lika enastående som oväntad hedersbetygelse för mig, och jag beklagar att mina plikter inte tillåtit mig att personligen ta emot det här i Stockholm ur hans majestäts, er avhållne och med rätta aktade monarks, hand. Jag är tacksam över att jag får anförtro denna uppgift åt min hustru. 154