Folke Sundquist och Gertrud Fridh i Shakespeares Som ni behagar samt Nine-Christine Jönsson och Toivo Pawlo i Kajkas Slottet. Malmö stadsteater. föreställning av Tjechovs ”Måsen” där särskilt Aino Taube och Gertrud Fridh kom till sin rätt, vilket stockholmarna kunde konstatera vid ett gästspel på Dramaten. Gertrud Fridh upplevde annars årets största personliga triumf som en nästan drastiskt rolig Rosalinda i Shakespeares ”Som ni behagar”. Ett anmärkningsvärt pjäsval var dramatiseringen av Kafkas ”Slottet” där Toivo Pawlo hade en önske-roll som K. i Bergmans kanske lite entonigt pessimistiska föreställning. På Stadsteatern Norrköping-Linköping tog teaterchefen Johan Falck farväl med en föreställning av Ibsens ”Peer Gynt” där Max von Sydow gjorde en intressant om också inte helt adekvat tolkning av titelrollen. Falcks efterträdare John Zacharias drog uppmärksamheten till teatern med Ibsens ”Vildanden” i regi av Ingrid Luter-kort och med Ulf Palme som en barnsligt vädjande och djupt komisk men aldrig föraktlig Hjalmar Ekdahl och Olof Thunberg som en briljant dr Relling. Uppsala stadsteater hade berättigad framgång med Strindbergs ”Gustaf III”, som blev en teaterupplevelse, avnjuten också på Intiman i Stockholm, tack vare Hans Strååts bländande kung, växelvis despotisk och ömhetssökande. En liten men skarp-laddad insats gjorde teatern med Lars Forssells kasperspel ”Narren” där Hans Dahlin realiserade sin (och många andras) dröm om en teatraliserad teater med effektivt bistånd av Jan-Olof Strandberg, Ingvar Kjellson och Fylgia Zadig. På Hälsingborgs stadsteater yttrade sig det uppflammande intresset för Pirandello i en föreställning av ”Henrik IV”, inövad av den nye teaterchefen Johan Falck och med Max von Sydow i den svåra huvudrollen som han visade sig fullt vuxen. Bland de inte alltför överväldigande tilldragelserna på huvudstadens privatteatrar kan det vara värt att nämna Albert Hussons ”Trasiga änglar” på Alléteatern, där en 170