Piteå, Östersund och Malmö. Samma värden för Stockholm ingår i eller kan lätt härledas från siffrorna i tab. 2. Nederbörden uppgick i medeltal för hela året och riket till 608 mm eller 110 % av normal mängd. Samtliga månader hade överskott utom de tre sista. Samma var i stort sett fallet i Norrland, medan förhållandena i Svea- och Götaland var mera oregelbundna. Som exempel härpå kan nämnas, att Svealand under mars endast fick 19 % av normal mängd och att även Götaland då hade ett betydande underskott. Att siffrorna för hela landet trots detta gav överskott på c:a 20 % berodde uteslutande på den samtidigt rikliga nederbörden i Norrland. Emellertid förekom regionala olikheter icke endast mellan de olika landsdelarna inbördes utan också inom var och en av dessa. Sålunda var de västra delarna av landet ganska genomgående nederbördsrikare än de östra, som på en del håll led av torka. Denna nederbördsfördelning var med hänsyn till landets kraftförsörjning fördelaktig, då vattenmagasinen härigenom kunde hållas väl fyllda under praktiskt taget hela året. I övrigt hänvisas rörande nederbördsförhållanden till tab. 3. Statistiska data beträffande vädret i Stockholm finns upptagna i tab. 2. Medeltemperaturen för hela året uppgick i huvudstaden till 7,7°, vilken siffra innebär ett värmeöverskott på 1,8°. Ehuru icke rekordvarmt hör dock året till de varmare i Stockholms 200-åriga väderlekshistoria. Många månatliga överskott på 3° å 4° förekom, sålunda under mars, april, juni, oktober och december. Sista kvartalet var som helhet betraktat det varmaste på 120 år. En annan rekordnotering utgjorde decembers maximitemperatur 12,2°, som med 1,2° överträffade den förut högsta kända för denna månad. Absolut högsta temperaturen under året, + 28,5°, antecknades den 26 juni, absolut lägsta, — 16,9°, den 8 februari. Nederbörden under året uppgick endast till 436 mm mot 569 normalt. Stockholmstrakten tillhörde alltså den redan förut omnämnda nederbördsfattiga delen av riket. I god samklang härmed står förhållandet att antalet solskenstimmar var större än normalt eller 1 891 mot 1 854. Tab. 7. Medeltemperaturerna (T) och deras avvikelser (ö) från resp, normalvärden vid utvalda stationer år 1953. Månad Gällivare Piteå Östersund Malmö T 'V T 8 T 8 T | 8 Januari —12,3 0,0 —10,5 — 1,3 — 8,3 — 0,4 1 + 0,4 4- 0,1 Februari —15,5 — 3,9 —12,9 — 3,7 — 9,1 — 2,3 — 0,7 — 0,5 Mars — 4,1 + 3,6 — i,o 4- 4,3 4- 1,8 4- 5,5 4- 3,8 4- 1,8 April — 0,4 4- 1,3 4- 1,4 + 1,1 + 3,1 + 2,1 + 8,0 4- 2,5 Maj + 4,6 4- 0,5 + 6,6 4- 0,4 4- 7,8 4- 1,5 4-11,8 4- 1,2 Juni 4-16,3 + 5,6 4-16,5 + 3,1 4-16,7 4- 5,4 4-17,1 -f- 2,8 Juli 4-13,4 — 0,9 -j-15,4 — 0,5 -i-14,7 4- 0,5 4-17,9 4- 1,3 Augusti 4-11,5 4- 0,3 4-13,9 4- 0,5 4-15,3 4- 1,6 4-16,8 4- 1,1 September 4- 5,0 — 0,8 + 8,4 — 0,1 4- 7,9 — 0,1 4-13,5 + 0,8 Oktober 4- 2,5 4- 3,8 + 5,3 4- 3,1 4- 5,7 4- 3,0 4-11,1 4- 2,6 November — 3,8 + 4,2 0,0 4- 4,1 4- 1,0 4- 3,3 4- 7,1 4- 3,0 December — 5,9 4- 5,5 — 2,1 + 5,7 — 2,2 + 4,4 4- 3,0 4- 1,4 Året + 0,9 4- 1,6 4- 3,4 + 1,5 + 4,5 + 2,1 4- 9,2 4- 1,5 205