Juli Juli 2 Ungerns kommunistiska regering under Ma-thyas Rakosi avgår. Den 4 juli utnämnes den 57-årige kommunistveteranen Imre Nagy till regeringschef. I sin programförklaring lovar denne att interneringslägren skall försvinna, amnesti proklameras och tvångsför-flyttningar upphävas. Bönderna skall få frihet att lämna kollektivjordbruken och med statens stöd bruka egna gårdar. Förbundsdagen i Bonn fäller ett förslag om återbetalning av 50 miljoner D-mark, som En majoritet inom senatsutskottet gör den 8 juli revolt och kräver Matthews avgång. Denne inlämnar också sin avskedsansökan, vilken McCarthy dock vägrar motta. Han hävdar att han som ordförande ensam har rätt att anställa och avskeda utskottets anställda. Tyska förbundsdagen förklarar den 17 juni — dagen för revolten i Östberlin och sovjet-zonen — som helgdag. Den skall kallas Den tyska enhetens dag. Ryssen Vysjinskij biter på naglarna, engelsmannen Selwyn Lloyd gäspar eftertryckligt och amerikanen James Wadsworth vilar ögonen, medan FN-församlingen debatterar Koreafrågan. Frankrike under de tre första efterkrigsåren gett ut för mat och arbete åt civilbefolkningen i den franska ockupationszonen. Redan följande dag antas emellertid förslaget vid ny omröstning med 190 röster mot 147. 3 Frankrikes nye konseljpresident Joseph Laniel lovar i noter till Indokinas tre associerade stater större självständighet för dem inom franska unionen. Franske ambassadören i Japan Maurice Dejean utnämns tiill generalguvernör i Indokina för att genomföra denna ”nya giv”. McCarthy-kommitténs undersökningschef J. Matthews riktar i en tidskriftsartikel ett skarpt angrepp mot USA:s protestantiska präster, av vilka 7 000 påstås gå Moskvas ärenden. En proteststorm följer från kända kyrko-ledare, som betecknar McCarthyismen som ett hot mot amerikanska frihetstraditioner. 4 Flyktingar som anländer till Västberlin uppger att belägringstillstånd proklamerats i Warszawa, Krakow och hela det schlesiska industriområdet för att slå ned en polsk folkresning. Ryska pansarstyrkor från Östtyskland och olika delar av Polen håller den upphetsade befolkningen i schack. Storstrejk uppges råda i Breslau och en rad andra större städer. President Vincent Auriol förklarar officiellt att han inte ämnar ställa upp som kandidat vid franska presidentvalet i december. 5 Rumänska regeringen tillkännager höjning av ransonerna av bröd, mjöl, socker, matfett och grönsaker, sedan svältande Bukarestbor stormat en rad stora kollektivjordbruk i stadens närhet och rensat dem på allt ätbart. 291