Juli 8 Kommunistsidan erbjuder sig att återuppta stilleståndsförhandlingarna i Korea, vilka avbröts den 20 juni, emedan 25 000 nordkoreanska krigsfångar frigetts av president Syngman Rhee. Avspärrningen mellan öst- och Västberlin upphäves av östtyska regeringen sedan en av hundratusentals arbetare inledd sittstrejk hotat att gå över i storstrejk. 9 Förbundskansler Adenauer överlämnar till västmakterna de krav Västtysklands regering önskar få uppfyllda, om USA, Storbritannien och Frankrike inleder förhandlingar med Sovjetunionen om Tysklands återförening. De innefattar öppnandet av alla gränser mellan öst- och Västtyskland, upphävandet av den ryska spärrzonen, rörelsefrihet i alla ockupationszoner för både östtyska och västtyska medborgare, tryck- och församlingsfrihet i Östtyskland, politisk frihet för alla partier och demokratiska rättsformer till skydd åt den östtyska befolkningen mot godtycke och terror. Först sedan dessa krav uppfyllts blir det möjligt att hålla fria val under internationell kontroll. Storbritanniens t. f. utrikesminister lord Salis-bury och Frankrikes utrikesminister Georges Bidault anländer till Washington, där de den 10 juli inleder en konferens med USA:s utrikesminister Foster Dulles om att samordna de tre makternas uppträdande i de globala problem, som Sovjetunionens utrikespolitik åter gjort aktuella. Hilde Benjamin (Röda Hilde), östtysk justitieminister efter Max Fechner, som avpolletterades efter revoltförsöket i juni. Juli 10 Moskvaradion meddelar tidigt på morgonen att ryske inrikesministern Lavrentij Berija, en av Sovjetunionens ”tre stora” efter Stalins död, avsatts och uteslutits ur kommunistpartiet. Till hans efterträdare som inrikesminister har utnämnts polisexperten S. N. Krug-lov. (Se Utrikespolitisk översikt.) 11 Under ett besök i Berlin anhålles guvernör Adlai Stevenson, demokraternas presidentkandidat, av östtysk polis nära resterna av ”Hitlerbunkern” vid forna rikskansliet. Han släpps efter 20 minuter. 13 En allvarlig kris uppstår i de brittisk-egyptiska förhandlingarna. Ett uhimativt brittiskt krav till de egyptiska myndigheterna att återlämna en kidnappad flygsoldat avvisas, varpå brittiska trupper spärrar tillfartsvägarna till staden Ismailia i kanalzonen samt järnvägen mellan staden och Cairo. President Naguib proklamerar beredskapstillstånd i Cairo och hans propagandaminister hotar britterna i Egypten med blodbad. Den siste av Hitlers stora generaler i allierad fångenskap Nikolaus von Falkenhorst benådas av brittiska regeringen och friges från krigsförbrytarfängelset i Werl. Han var ledare för den militära invasionen i Danmark och Norge och under större delen av kriget överbefälhavare för de tyska styrkorna i Norge. Han dömdes först till döden men fick domen mildrad till 20 års fängelse. 14 Våldsamma gatustrider utkämpas i östra Paris vid kommunisternas traditionella bastilj-dagsmarsch. 3 000 poliser från hela Paris tillkallas för att skingra demonstranterna och tvingas ge eld för att freda sig. Sju personer dödas och 130 skadas, bland de senare 80 polismän. Farligaste demonstranterna är ett par tusen nordafrikaner som går till storms mot polisen i militärisk formation. Tumultet blottar det stora sociala problem deras närvaro i Paris utgör. 15 De tre västliga stormakterna inbjuder Sovjetunionen till ett fyrmaktsmöte i början av hösten med Tysklands enande och Österrikes frihet som främsta programpunkter. Östtysklands justitieminister Max Fechner avlägsnas för ”republikfientlig” verksamhet. Han efterträdes av vicepresidenten i Östtysklands högsta domstol dr Hilde Benjamin, ”Röda Hilde”. Hennes utnämning anses innebära att kommunistpartiets grepp om det östtyska rättsväsendet blir ännu hårdare. Inrikesministern i sovjetrepubliken Georgien Vladimir Dekanosov utstöts ur sitt partis centralutskott. Han var före andra världskriget sovjetrysk ambassadör i Tyskland och från 1939 till 1947 biträdande rysk utrikesminister. 18 En översvämningskatastrof på japanska ön Honshu kräver nära 5 000 dödsoffer. 120 000 blir hemlösa. 292