Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Utrikespolitisk översikt. Av redaktör Per Persson
- Regimskiftet i Moskva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ny rysk utrikespolitisk kurssättning. Mera skeptiska och realistiska bedömare —
och detta gäller icke minst utrikesledningen i Washington — framhöll dock på
ett tidigt stadium som sin åsikt att de ryska fredsgesterna med all sannolikhet
var en av inrikespolitiska behov och taktiska skäl förestavad avvikelse från en
kurs med på lång sikt fullkomligt orubbade strategiska syften. Utvecklingen
under året tydde på att bedömningen var riktig. De gärningar i stället för ord
som västern hela tiden efterlyste uteblev. Notväxlingarna mellan väst och öst
om sådana centrala problem som Tyskland och Österrike ledde visserligen till
en överenskommelse om en fyrmaktskonferens mellan de amerikanska, brittiska,
franska och ryska utrikesministrarna i början på 1954. Men tonen i de ryska
noterna gav samtidigt vid handen att Moskva åtminstone vad Tyskland beträffar
Under sitt Londonbesök gav Jugoslaviens president marskalk Tito en lunch på jugoslaviska ambassaden
och ses här tillsammans med utrikesminister Eden och premierminister Churchill.
icke var villigt att ändra sina ur västmakternas synpunkt oantagbara villkor för
en tysk återförening. Molotovs ministerium visade under senare hälften av 1953
samma oresonlighet som präglade det under Stalins dagar. En konsekvent
strävan från Kremls sida att fördröja eller avvärja tillkomsten av sådana projekt som
Europaarmén blev det alltmera öppet framträdande draget i utrikespolitiken.
Ett bakslag för Sovjetunionens politik var de svåra oroligheter som i mitten på
juni utbröt i Östberlin och på många håll i Östtyskland. Arbetarresningen mot ett
regeringsdekret om höjda arbetsprestationer utan lönekompensation började den
16 juni och slog dagen därpå ut i full låga med blodiga kravaller. 25 personer
dödades och närmare 400 sårades enligt officiella uppgifter. Ryska
ockupationsmakten ingrep andra dagen med stridsvagnar mot demonstranterna som krävde
regeringens avgång och fria val i hela Tyskland. Ryssarna proklamerade
belägringstillstånd och utegångsförbud. Revolterna mot det kommunistiska styret
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:55:27 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1953/0324.html