Nytt parti bildas Som motståndare till den nya grundlagen anmälde sig i början av april venstres tidigare statsminister, den 73-årige Knud Kristensen. Sedan grundlagen antagits bildade han ett nytt parti, ”de oavhängiga”, som organ för missnöjet med den politiska utveckling för vilken grundlagen var ett uttryck. Knud Kristensen utträdde i juni ur venstre, där han var styrelsemedlem och hedersledamot. Det fanns intet skäl att betvivla att avsikten med det nya partiet var att hindra att de missnöjda inom de borgerliga partierna skulle hålla sig hemma vid valet till den nya grundlagens folketing, därför att de inte längre kände sig ha kontakt med sina partier, och därigenom spela regeringsmakten i händerna på socialdemokraterna. Inte desto mindre blev det nya partiets öde att just dess verksamhet medverkade till att återge socialdemokraterna makten. Det samlade, bl. a. från venstre och konservativa folkpartiet, 58 500 röster, som över huvud inte fick något värde, därför att de var splittrade över hela landet och inte kunde erövra ett enda mandat, medan de, om de avgivits på de två regeringspartierna, kunde ha ökat dessa två partiers mandattal. Å andra sidan erbjöd sig det nya partiet att ställa upp sina kandidater i anslutning till regeringspartierna, men då detta anbud var svårt att realisera avvisades det. I betraktande av att man visste, att ett förhållandevis ringa antal röster kunde få avgörande betydelse för valets utfall, måste man säga, att det var ett meningslöst och hänsynslöst spel som drevs på den politiska arenan. Valet den 22 september Vid valet den 22 september fick socialdemokraterna den största röstökningen, 59 000, därnäst venstre, 44 000, och konservativa folkpartiet, 7 000, — men på det nya partiet, de oavhängiga, avgavs 58 500 röster. Av de övriga borgerliga partierna rönte radikala venstre en tillbakagång med 10 000 röster och retsforbundet med 41 000. Kommunisterna gick tillbaka med 5 000 röster. På socialdemokraterna röstade 895 020, medan de tre partierna venstre (500 111). konservativa folkpartiet (365 465) och de oavhängiga (58 482) samlade 924 058 röster. De tre partierna fick tillsammans 42,7 procent av rösterna och socialdemokraterna 41,3 procent. De borgerliga partierna, inberäknat radikalerna och retsforbundet, fick 54 procent av rösterna, socialdemokraterna plus kommunisterna 45,6 procent. Det fanns således en klar borgerlig väljarmajoritet. Av det nya folketingets 175 mandat tillföll 74 socialdemokraterna, 42 venstre, 30 konservativa folkpartiet, 14 radikala venstre, 8 kommunisterna, 6 retsforbundet och 1 tyska partiet. I det gamla folketinget var mandattalet 149, men med samma röstetal som vid valet i april 1953 skulle 175 mandat ha gett socialdemokraterna 71 mandat. Partiets framgång vid septembervalet utgjorde således 3 mandat. Mätt med samma måttstock var även venstres framgång 3 mandat, medan de konservativa gick tillbaka med ett mandat, de radikala med ett och retsforbundet med 4. Mandattalet för tyska partiet och kommunisterna var oförändrat. Retsforbundet, som redan vid aprilvalet miste en tredjedel av sina röster, hade rönt en ytterligare minskning med 40 000 röster — 1950 168 784, i april 1953 116 288 och i september 1953 75 449. 352