Grundlagen antas genom folkomröstning Folkomröstningen om grundlagen ägde rum den 28 maj, och genom denna godkändes den nya grundlagen med 1 183 292 röster mot 319 135; d. v. s. 45,8 procent av de röstberättigade, 0,8 procent mer än den gamla grundlagen krävde, hade godkänt ändringen. Vid den samtidiga omröstningen om valrättsåldern, till vilken även 21-åringar var röstberättigade, avgavs 840 815 röster för 23-årsvalrättsåldern och 700 122 för 21 år — i procent 54,6 för 23 år och 45,4 för 21 år. Valrättsåldern blev i enlighet därmed 23 år. Den traditionella danska grundlagsdagen, den 5 juni, undertecknades den nya grundlagen av konungen och hade därmed trätt i kraft. Val utskrivs enligt nya grundlagen Kung Frederik undertecknar Danmarks nya grundlag, varigenom prinsessan Margrethe blir närmaste arvtagare till tronen. Bredvid kungen statsminister Erik Eriksen. Valen till den nya grundlagens enkammarriksdag utskrevs till 22 spetember. Som ett led i förberedelserna till detta val höll socialdemokraterna en partikongress, och här lämnade partiordföranden, f. statsminister Hans Hedtoft, det uppseendeväckande beskedet, att partiet, som tillsammans med venstre och konservativa folkpartiet bar ansvaret för Danmarks anslutning till Atlantpakten, tills vidare inte kunde gå med på att man accepterade Atlantpaktsmakternas anbud till Danmark om permanent förläggning av allierade flygare vid danska baser i fredstid. Denna ståndpunkt motiverade Hans Hedtoft dels med en hänvisning till Norges avslag på motsvarande anbud, dels med att anslutningen till Atlantpakten inom folkets breda lager inte skulle främjas av en dylik freds-tidsbasering samt slutligen med att allierade flygare i Danmark endast skulle ha tvivelaktigt värde, så länge Atlantpaktsmakterna inte hade tillräckliga styrkor för att militärt beskydda de till Danmark gränsande tyska landsdelarna Sydslesvig och Hol-stein. 351