Om den nya regeringen sades vid årsskiftet av f. statsminister Erik Eriksen, att visserligen hade man fått en ny regering men inte någon ny politik. Ännu en tid måste vi väl, tilläde han, avvakta om regeringen har en politik, men tålamodet är inte obegränsat. Regeringen kan även i framtiden neka att framlägga en egentlig politik för folketinget, och då får den finna sig i att oppositionen kommer med de förslag som den anser nödvändiga eller tvingande. Regeringen måste också finna sig i att den är i minoritet gentemot en liberal majoritet och får alltså följa majoritetens önskningar i sin politik. Men skulle regeringen besluta sig för en socialdemokratisk politik väntar jag att den kommer att möta beslutsamt motstånd från hela den liberala folketingsmajoriteten. Den ärade medlemmen och fru och fröken Det nyvalda folketinget ställdes genast inför en rad problem i samband med den nya riksdagsorganisationen, att en kammare nu skulle utföra det arbete som tidigare varit anförtrott två: landsting och folketing. I anslutning härtill hade inte minst i tidningarna ställts krav på att pressen skulle få möjlighet att följa förhandlingarna i folketingets utskott. För att utreda dessa frågor om folketingets förrätt-ningsordning tillsattes ett utskott, men ett par etikettsfrågor löstes genast. Enligt gammal tradition skall riksdagens ledamöter från talarstolen omtala varandra som ”den ärade medlemmen herr . . .”. Motivet härför är, att det i folketinget inte är privatpersoner som talar till eller om andra privatpersoner utan representanter för väljarna som deltar i ett ansvarsfyllt arbete, och detta speciella förhållande har man givit uttryck åt i orden ”den ärade medlemmen”. Förslag om att avskaffa denna beteckning förkastades. De kvinnliga folketingsmedlemmarna, undantagandes en, hade föreslagit att man för deras vidkommande endast skulle använda beteckningen ”den ärade medlemmen fru . . .”, varför frökentiteln skulle bortfalla och alla folketingsmedlemmar antingen vara fru eller herr! Även detta förslag förkastades. De ekonomiska förhållandena Ekonomiskt tedde sig det politiskt mycket rörliga året gynnsamt på en rad områden. Utbytesförhållandet i utrikeshandeln förblev året igenom något fördelaktigare på grund av prisfall för de betydelsefulla råvarorna. En oförändrad kvantitet utländskt bränsle importerades sålunda för ett pris av 544 milj. kr. mot 644 milj, året förut. Inkomsten av jordbruksexporten var under månaderna januari—oktober 2 260 milj, kr., en ökning med 305 milj. kr. Värdet av industriexporten sjönk med 124 milj. kr. till 1 713 milj. Minskningen berodde på en stark sänkning av sockerexporten — efter en dålig skörd av sockerbetor — från 140 till 15—20 milj. kr. Under perioden januari—november var exportunderskottet 651,7 milj, kr., 123,6 milj, kr. mindre än året innan. Man lyckades skapa en dollarbehållning på 650 milj, kr., men samtidigt uppstod en skuld till EPU på 340 milj. kr. Per 1 oktober var valutabehållningen 390 milj. kr. Med hänsyn till de gynnsammare ekonomiska förhållandena sänkte Danmarks Nationalbank den 23 september sitt diskonto med Vi procent till 414 procent. Socialreformen 20 år Den danska socialreformen, som genomfördes i ett stort lagkomplex av den socialdemokratiske socialministern K. K. Steincke och som den 1 oktober 1953 354