hade fungerat i 20 år, började med ett utgiftsbelopp på 400 milj, kr., vilket sedermera femdubblats till 2 100 milj. kr./år. 10 procent av nationalinkomsten användes nu för sociala ändamål. Av de enskilda utgifterna har bevillningen för folkpensionen stigit från 80 till 580 milj. kr. i takt med det ökade antalet folkpensionärer och pensionens höjning i förhållande till penningvärdets fall. Möjlighet att få folkpension har 65-åriga män och 60-åriga ogifta kvinnor, om deras inkomst ligger under en viss summa. Den genomsnittliga folkpensionen var nu 2 283 kr. En gallupundersökning vid årsskiftet visade att två tredjedelar av de tillfrågade önskade att mera allmänna medel användes till ålders- och invalidpensioner, och 53 procent ville detta, även om det skulle medföra höjda skatter. Utvidgning av televisionen Strax före jul började folketingets finansutskott genomföra en av undervisningsminister Bomholt föreslagen utvidgning av den danska televisionen, som hittills hade varit begränsad till Köpenhamn. Sändningstiden, som hade varit tre timmar per vecka, skulle utvidgas till åtta timmar, en varje kväll och en eftermiddags-timme för barnprogram. Nya sändare skulle uppsättas i Sönderjylland, Odense, Aarhus, Aalborg och Skive. Särskild vikt lades på sändaren i Sönderjylland enär televisionen redan nu syntes ha fått betydelse i gränsfejden mellan danskt och tyskt, då utsändningar från tyska televisionssändare kunde uppfångas i hela Sönderjylland. Undervisningsministern sade härom i folketinget: — Det berättas att man i Sönderjylland lär sig det tyska språket för att få större utbyte av den tyska televisionen. Jag förutser att gränsfejden kommer att försiggå i form av bilder — och det är en starkare propaganda än både radio och film. Av nationella skäl måste vi följa med i utvecklingen. I Köpenhamn företogs vid sidan av de ordinarie radioutsändningarna även utsändningar med ultrakorta vågor, som är fullkomligt störningsfria. Sändarens räckvidd var starkt begränsad, men nya dylika sändare skulle uppsättas i de större städerna, den första i Aalborg. Dubbelprogrammen som införts för tre kvällstimmar skulle utvidgas till fem timmar. De behövliga medlen för dessa reformer skulle skaffas genom en höjning av radiolicensavgiften från 15 till 20 dkr. (15 svkr.). Av denna höjning på fem kr. skulle två utlånas för televisionens utvidgning. Teatercensuren avskaffas Den nye socialdemokratiske justitieministern Hans Hækkerup avskaffade i december teatercensuren, som i Danmark ursprungligen omhänderhades av polisen men 1853 överfördes till en censor vid varje teater för att 1893 samlas hos en för alla teatrar gemensam censor. Ansvaret för en teaters föreställningar skulle därefter ligga hos teaterns direktör. Den offentliga tillsynen skulle utövas av polismästarna, som emellertid inte kunde ingripa på egen hand men kunde rapportera till justitieministern, som fattade beslut om vad som skulle företas. Bland pjäser som varit förbjudna av teatercensuren kan nämnas Strindbergs ”Fröken Julie”, som drabbades av förbud 1889. Den siste teatercensorn var dr phil. Jacob Norman. Han hade innehaft detta ämbete sedan 1929 och under de 25 åren förbjudit fem pjäser — de flesta under tyska ockupationen. 355