motion upp ett förslag till bostadssparande och förordade dessutom avveckling av de generella bostadssubventionerna, genom att de provisoriska tilläggslånen för hus, färdigställda efter utgången av 1954, sänktes till 1 kr. pr kvm lägenhetsyta. Folkpartiet tog upp bostadsfrågan i en serie partimotioner. Båda oppositionspartierna ville ha kvarlåtenskapsskatten slopad från den 1 juli och vände sig mot propositionen om fortsatt begränsning av den fria avskrivningsrätten. Högern förordade, att priskontrollen skulle vara avvecklad den 1 april 1954 och att prisregleringslagen icke skulle gälla efter den 30 juni. Partiet yrkade också i motion uppskov med sjukförsäkringen. Vidare väckte hr Bergvall (fp) och hr Håstad (h) en även av Konstituerande bolagsstämma hölls den 10 augusti med det nya Detaljhandelsbolaget för rusdrycker som i oktober började inköp av aktierna i de 41 systembolagen i landet. I ordförandestolen generaldirektör Nils Löwbeer, omgiven av de båda andra stiftarna, överdirektör Harry Älmeby (t. v.) och byrådirektör Sven Hallquist. Hr Älmeby blev bolagets verkställande direktör. högerns och folkpartiets gruppledare i andra kammaren undertecknad motion om folkomröstning före 1 juli 1955 angående införande av beslutande folkomröstning. Även denna motion avslogs. Motbokens försvinnande För utgången av kamrarnas behandling av de viktigaste ärendena lämnas en redogörelse i en särskild artikel i årsboken, Riksdagen 1954, till vilken hänvisas. Beslutet om motbokens avskaffande fattades den 21 maj efter rekordlånga debatter och med överväldigande majoriteter, i första kammaren med 103 röster för utskottets tillstyrkande förslag och 27 röster för avslag, i andra kammaren med 171 röster mot 27. Innebörden av beslutet var, att man i stället för att lita till ett restriktivt system lade tyngdpunkten på samhällets nykterhetspolitiska strävanden och positiva åtgärder. Finansminister Sköld, som hade framlagt proposition i ärendet, framhöll under debatten, att vi ensamma i världen hade försökt att få bort alkoholmissbruket genom en ransonering och att detta hade misslyckats. Endast enstaka socialdemokrater stod fast vid restriktionssystemet. Beslutet innebar, att måltidstvånget bibehölls men att maten icke behövde vara lagad. Starköl med 4,5 viktsprocent skulle införas. 59