ökade lönekostnader till personal till 0,4 milj, kr. per år. Säkerhetsanstalterna föreslogs från 1 juli 1955 bilda en särskild anstaltsgrupp under ledning av en fångvårdsdirektör. Sanktion i form av hyresminsk-n i n g genom beslut av hyresnämnd vid eftersatt underhåll av hyreslägenhet förordades av hyresregleringskommittén. För tillämpning skulle dock krävas ansökan från hyresgästen och som minimikrav skulle fordras att åberopad brist i underhållet vore till väsentlig olägenhet för hyresgästen. 17/11. övergång till högertrafik från kl. 4 söndagen den 7 juni 1959 föreslogs av högertrafikutredningens majoritet. Kostnaderna beräknades till 215 miljoner kr. förutsatt att reformen beslutades redan under 1955. Kostnaderna skulle enligt utredningens förslag täckas genom särskild tilläggsskatt av 3 öre pr liter bensin, motorsprit och brännolja under budgetåren 1955—1959. I samband med trafikomläggningen föreslogs generell fartbegränsning till 70 km under en månad. Vid järnvägarna skulle vänstertrafiken bibehållas. Fem av utredningens sex ledamöter reserverade sig på olika punkter men endast ordföranden, generaldirektör Nils Löwbeer, yrkade rent avslag på högertrafik. 3/11. Fem nya statliga sinnessjukhus, ett nytt sjukhus i Mellansverige för psykiskt efterblivna och utvidgning av befintliga sjukhus för sådana föreslogs av den statliga kommittén för sinnessjukvården. Som förläggningsorter för de nya sinnessjukhusen föreslogs norra delen av Stockholms län, Älvsborgs, Hallands, Örebro och Gävleborgs län. Totala byggnadskostnaderna för sinnessjukhusen beräknades till 495 miljoner och för sjukhus för psykiskt efterblivna till 82 miljoner kr. 22/12. En statens vatteninspektion för vattenvårdens centrala administration föreslogs av 1953 års vattenvårdskommitté. Till denna skulle överföras fiskeristyrelsens tillsynsavdelning, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vatten- och avloppsbyrå samt distriktsingenjörsorganisatio-nen för vatten och avlopp. Sammanlagt skulle enligt förslaget statens årliga kostnader öka med 409 000 kr. förutom ett engångsanslag för utrustning på 230 000 kr. För forskning på området föreslogs ett årligt statsanslag på 200 000 kr. 1/12. En helt ny lag om sparbanker föreslogs av 1948 års sparbankssakkunniga. Enligt förslaget skulle två tredjedelar av antalet huvudmän väljas av insättarna och en tredjedel av borgerlig primärkommun eller landsting. Som central tillsynsmyndighet föreslogs en bankinspektion, i vilken sparbanksinspek-tionen och bank- och fondinspektionen skulle uppgå. I fråga om sparbankernas inlåning föreslogs en fri sektor, innefattande bl. a. även inlåning på checkräkning. Inlåningsmaximum föreslogs höjt från 50 000 till 75 000 kr. 15/5. Ett smidigare de k 1 ara t i onsförfa-rande och förenkling av taxeringen genom schablonavdrag bl. a. för försäkringspremier och kommunala skatter föreslogs av 1950 års skattelagssakkunniga. Folkpension föreslogs bli helt skattefri men i gengäld skulle avdrags-rätten för folkpensionsavgifter upphävas. Minskningen i skatteinkomst uppskattades till omkring 110 miljoner kr. för staten och omkring 85 miljoner för kommunerna. 5/8. Ändrad företagsbeskattning innebärande bl. a. inskränkning i den fria avskrivnings-rätten och strängare regler för v a r u -lagersvärdering föreslogs bl. a. av före-tagsbeskattningskommitténs majoritet. I en reservation anförde två av medlemmarna, riksdagsmännen S. H. Gustafsson och E. Wehtje, att de konsolideringsmöjligheter företagen hittills haft starkt ökat deras motståndskraft mot konjunkturväxlingar och därigenom medverkat till en stabilare sysselsättning. Speciella skatte-politiska åtgärder i en extrem högkonjunktur borde vara tillfälliga och begränsas till en in-vesteringsavgift och inskränkning i rätten att skriva ner lagerökningar. 17/8. En kraftig upprustning av den högre musikundervisningen, genomgripande förbättringar i orkestermusikernas lönevillkor, ett statligt musikråd som central myndighet, en klyvning av musikhögskolan i ett konservato-rium för allmän musikalisk utbildning och ett antal linjer för specialstudier och åtminstone ännu en högre läroanstalt motsvarande kon-servatoriestadiet för södra Sverige, en lägre utbildningsform för skolmusiklärare för en-hetsskolans högre klasser m. m. föreslogs av 1947 års musikutredning. 4/2. En förkortning av studietiden för teologie kandidatexamen från 10,3 till 7 terminer, kristendomskunskap som nytt examens-ämne i filosofisk ämbetsexamen för blivande kristendomslärare på enhetsskolans högstadium m. m. föreslogs av utredningsmannen biskop Anders Nygren i Lund. 13/4. Kraftig utbyggnad av och starkt ökat statligt stöd åt yrkesutbildningen föreslogs av yrkesutbildningssakkunniga. För hel-tidsundervisning vid lokala och centrala yrkesskolor samt riksskolor med fördubblade utbildningsmöjligheter räknades vid full utbyggnad med 691^ miljoner kr. pr år i egentliga driftskostnader och 11 miljoner i stipendie-kostnader, varav för statens del 55 miljoner mot I6V2 miljoner. Investeringsutgifterna under 15 år för skollokaler m. m. beräknades till 226 miljoner och till elevhem till 26 miljoner, varav sammanlagt 113 miljoner på statens del. 8/6. Upprustning av landsantikvarieorganisationen föreslogs av landsantikvarieutredningen, innebärande bättre anställnings-och arbetsförhållanden m. m. Titeln föreslogs ändrad till länsantikvarie. 24/9. Ett eget ämbetsverk för sjöfarten föreslogs av sjöfartsorganisationsutredningen enligt två alternativ, av vilka utredningen förordade det mera omfattande. Enligt detta skulle det nya ämbetsverket under en generaldirektör som chef organiseras på åtta byråer. Byråcheferna skulle kallas sjöfartsråd. Årskostnaderna för personalorganisationen beräknades enligt det förordade alternativet bli omkring 245 000 kr. lägre än med hittillsvarande uppdelning av sjöfartsärendena på olika ämbetsverk. Som förläggning för det nya ämbetsverket föreslogs Skeppsholmen i Stockholm. 20/8. Förslag om generell fartbegränsning. (Se motorkrönikan.) 77