Studentämnena Vårens studentskrivningar började onsdagen den 10 mars med svensk uppsats, varvid följande ämnen gavs: 1. Tio Guds bud och vår tid. 2. En nutida filosofisk riktning, som jag särskilt intresserat mig för. 3. Motivet far och son hos några svenska författare. 4. Varför ger ”Carlsson på väg till Hemsö” ur Strindbergs ”Hemsöborna” ett så starkt intryck av omedelbar verklighet? En stilstudie. (Utdraget ur ”Hemsöborna” medföljde uppgifterna.) 5. Några romerska kejsargestalter. 6. Egypten i världspolitiken från Bonaparte till Naguib. 7. Befolkningsutvecklingen i Sverige under de senaste hundra åren. 8. Vilka geografiska faktorer gör Europa till en i många avseenden gynnad världsdel? 9. Vitaminer och hälsa. 10. Likström och växelström. En jämförelse. 11. Hemmet och skolan i ungdomens fostran. 12. Att glömma — ett bekymmer, en plikt, en lycka. I stället för ämnet ”Några romerska kejsargestalter” fick eleverna vid försvarets läroverk uppgiften ”Propagandans roll i nutida krigföring”. Höstens skrivningar började måndagen den 11 november. Ämnena var följande: 1. Förnyelsesträvanden inom den svenska kyrkan under 1900-talet. 2. Utilitarismen. 3. Göticismen i svensk litteratur. 4. Italien och stormaktsblocken under 1900-talet. 5. Svensk näringspolitik under frihetstiden. 6. Redogör för vårt lands tillgång på vattenkraft med beaktande av de geografiska förutsättningarna samt för vattenkraftens utnyttjande. Överskrift på uppsatsen: Sveriges vattenkraft. 7. Hur växtvärlden och djurvärlden är beroende av varandra. 8. Något om omättade organiska föreningar. 9. Skolklassen — ett samhälle i miniatyr. 10. Några faktorer, som bidragit till den sociala utjämningen i vårt land. Vid realskrivningarna, som började samtidigt, gavs dessa uppsatsämnen: 1. Några av Jesu liknelser. 2. Vilka slag av böcker intresserar dig mest? 3. De politiska partierna i vårt land. 4. Vad jag vet om vårt lands befolkning. 5. Växter och djur vid vårt badställe. 6. Om sol- och månförmörkelser. Väldiga skogsarealer stormhärjade Under de två första veckoskiftena 1954 hemsöktes stora delar av Sverige av de våldsammaste snöstormarna på långa tider. Den första av dessa rasade under söndagen den 3 januari och natten till måndagen den 4 och fick särskilt svåra, på sina håll rent katastrofala verkningar. Vindhastigheter på upp till 35 sekundmeter uppmättes, d. v. s. nästan full orkan, samtidigt som snön vräkte ner. Så gott som alla kommunikationer till lands, till sjöss och i luften lamslogs, och stora delar av landet mörklädes helt till följd av raserade kraftledningar. Värst blev skadeverkningarna för skogen framför allt i Gästrikland, Uppsala och Västmanlands län, sydöstligaste Dalarna, Södermanland och delar av Östergötland. Det beräknades att den stormfällda virkesmassan uppgick till omkring 9 miljoner kbm motsvarande mångdubbla antalet träd. Skogsägarna i de utsatta landsdelarna drabbades av svåra förluster. En del sålde i panikstämning sin stormfällda skog sådan den låg och fick ut priser som med omkring 20 kr. pr kubikmeter understeg vad de kunnat få ut genom försäljning till resp, läns skogsägar-föreningar. Det forcerade tillvaratagandet av virket drev starkt upp kostnaderna för huggning och utdrivning, alla avverknings- och skogsvårdsprogram slogs sönder, och den framtida tillväxten av skogskapitalet reducerades kraftigt genom att stora kvantiteter ungskog i full växtkraft strök med. För flertalet skogsägare motsvarade stormfällningarna flera års normal avverkning, och många av dem fick se hela sin skogsareal förvandlad till ren kalmark. Starka snöfall senare under vintern fördyrade och försenade ytterligare upphugg-ningen av den stormfällda skogen men på det hela taget kunde detta genomföras bättre än man till en början vågat hoppas. Även prisfallet på virket blev i allmänhet mindre än befarat. Årets andra snöstorm som kulminerade söndagen den 10 januari drabbade värst Roslagen och Stockholmstrakten. Ett tredje januarioväder passerade med sitt centrum över Stockholm lördagen den 16 januari, varvid i Stockholm uppmättes ett lufttryck på 718 mm, det lägsta på 22 år. 7. Hur jag upplevde solförmörkelsen den 30 juni 1954. 8. En vardagsmorgon hos familjen Svensson. I stället för ämnet 6 kunde eleverna på handelslinjen skriva om ”Hur man inventerar och gör bokslut i ett affärsföretag” och flickorna på husliga linjen om ”Hemmets textilier”. 78