utbildningens kapacitet, samtidigt som en grundlig översyn av gällande studieordning skulle komma att göra en studietid av 61Å år (mot nuvarande c:a 8 år) åtminstone teoretiskt möjlig. Det gällde dock härvid att inom den trängre ramen få med för den praktiska läkarverksamheten så viktiga och aktuella ämnen som psykologi och socialmedicin. Regionalplan för sjukvården Vid ett möte i november i Svenska landstingsförbundet framlade medicinalstyrelsens chef generaldirektör A. Engel en plan för utbyggnad av den specialiserade sjukvården. Han utgick härvid från en indelning av riket i sex regioner omfattande cirka 1 miljon invånare vardera med undantag för en mellansvensk östlig region av ungefär dubbla omfattningen, baserad på Stockholms undervis-ningssjukhus. Centra i de övriga regionerna skulle vara Lund—Malmö, Göteborg, Uppsala, Örebro och endera av städerna Umeå eller Sundsvall. De specialiteter, som skulle kunna realiseras i dessa centra på basen av erforderligt befolkningsunderlag, är radioterapi, neurologi, neurokirurgi, thoraxkirurgi och plastikkirurgi. Pressen och läkarna Detta alltid lika aktuella och brännbara tema diskuterades livligt under det gångna året. Särskilt utförligt debatterades hithörande frågor mellan journalister och läkare vid ett nordiskt möte på Hindsgavl i Danmark i maj. Ordföranden i Sveriges läkarförbund, Dag Knutson, tillika expresident och hög funktionär i World Medical Association, anlade åtskilliga kritiska synpunkter på frågekomplexet. Bland de centrala konfliktanledningarna märktes det tillsynes olösliga dilemmat om pressens krav på snabb förmedling av nyheter på det medicinska området, antingen det gäller lösandet av kräftans gåta, nya undermediciner eller något liknande, och ansvarskännande läkares önskan om kritisk återhållsamhet, dikterad av erfarenheten att ”nyheterna” i regel antingen inte är några nyheter eller visar sig vara starkt överdimensionerade uttryck för önsketänkande hos både fackmän och lekmän. En annan viktig fråga i sammanhanget gällde tillämpningen av läkarkårens codex ethicus. Den rörde gränsdragningen mellan saklig information, när en läkare av pressen tillfrågas rörande en medicinsk angelägenhet, och intresset för personlig publicitet i sammanhanget. Detta problem är särskilt svårbemästrat, eftersom pressens representanter av helt naturliga skäl uppmuntras att vända sig till dem, som gärna och ofta låter sig intervjuas. 111. Internationella kongressen för invärtes medicin Medio september hölls med professor Nanna Svartz som president i Stockholms konserthus en internationell kongress för läkare med invärtes medicin som specialitet. Cirka 1 200 deltagare från mer än 30 nationer meddelade varandra i föredrag och diskussioner sina erfarenheter från skilda arbetsområden. Huvudtema var de reumatiska sjukdomarna och blodtryckssjukdomen. Kongressen fick ett gynnsamt förlopp och ett gott eftermäle. Organisationen bakom denna kongress hade tidigare hållit sammankomster i Paris år 1950 och London år 1952 och den nästkommande beslöts äga rum i Madrid år 1956. 98