14,5 till 12,0 procent. Utgiftsstaten för budgetåret 1954/55 beräknades i augusti 1954 komma att bli 70 miljarder dollar per den 31 juli 1955 (de två närmast föregående budgetåren 77 resp. 72 miljarder), vilket skulle medföra ett budgetunderskott om drygt 2 miljarder mot knappt 1 miljard för budgetåret 1953/54. Antalet arbetslösa minskade något under 1954, men siffran var fortfarande förhållandevis ansenlig, 2,7 miljoner. Utrikeshandeln avspeglade såväl den amerikanska konjunkturavmattningen som högkonjunkturen i Västeuropa. Importen sjönk sålunda från 10,9 till 10,4 miljarder dollar eller med 4 procent, medan exporten steg från 12,3 till 12,7 miljarder — en ökning alltså med 4 procent. Exportöverskottet steg därmed från cirka 1,5 till 2,3 miljarder dollar, men trots detta tillfördes utlandet cirka 2 miljarder dollar i samband med amerikanska militära utgifter och bidrag, turisttrafik samt enskilda investeringar i utlandet. STORBRITANNIEN. Som det sista efterkrigsåret karakteriserades 1954, då resterna av ransoneringarna slopades. Ekonomiskt och finansiellt kännetecknades året som ett av de bästa på mycket länge. Industriproduktionen steg med 5 procent och var cirka 25 procent högre än 1948. Antalet sysselsatta steg till nära 23 miljoner, medan endast 250 000 var arbetslösa vid 1954 års slut. Utrikeshandeln och bytesförhållandet gentemot utlandet utvecklades gynnsamt: importöverskottet sjönk, samtidigt som sterlingområdets behållning av guld och dollar steg trots en mera liberal importpolitik, konjunkturavmattningen i Förenta staterna samt minskat dollartillskott för militära utgifter. De föregående årens kraftiga underskott gentemot EPU kunde reduceras ganska avsevärt. Utvecklingen av statsfinanserna gav också en gynnsam bild: inkomsterna steg medan utgifterna sjönk, och tiden ansågs alltmera mogen för en överflyttning av de offentliga återuppbyggnadsinvesteringarna till industrien och det enskilda näringslivet i övrigt. De i det närmaste stabila levnadskostnaderna medförde i förening med ökade inkomster en reallöneförbättring, som i icke obetydlig utsträckning användes för ökad konsumtion. Den allmänna konjunkturbilden hade med andra ord övervägande ljusa inslag vid 1954 års slut, även om riskerna för inflation lurade i bakgrunden — en utveckling som man hoppades kunna undvika genom att fullfölja den smidiga finans- och penningpolitik som i det fulla sysselsättningsläget aktivt bidrog till den förmånliga utvecklingen i Storbritannien under 1954. FRANKRIKE. Den under 1953 inträffade förbättringen i landets ekonomiska läge gjorde betydande framsteg under 1954, som kunde karakteriseras såsom det franska näringslivets bästa sedan 1929, kanske till och med sedan 1914. Konjunkturförbättringen under 1954 stöddes av den livliga byggnads- och investeringsverksamheten, ökad köpkraft samt ett minskat importöverskott främst till följd av att exporten steg kraftigare än importen. Landets betalningsläge förbättrades framför allt gentemot EPU fastän Frankrike fortfarande tillhörde de största underskottsländerna. Förbättringen av betalningsläget medgav en utvidgning av frilist-ningen till 75 procent från den 1 januari 1955. Den under 1953 överhängande faran för arbetslöshet avvärjdes under 1954, även om nedgången i antalet arbetslösa inte blev särskilt betydande. De senaste årens skattepolitik fick en gynnsam inverkan på näringslivet: skattetrycket hade inte ökats sedan 1952 utan totalt sett snarare något minskats. Statsfinanserna visade mindre underskott än beräknat i samband med den gynnsamma inkomstkonjunkturen och något minskade försvarsutgifter. Priserna var svagt stigande men inkomstökningen större, varför reallönerna förbättrades cirka 5 procent. Skattelättnader och sänkta energipriser 110