3,5 procent samt ungefär 1 procent högre än för 1953. Bidraget till bruttonationalprodukten steg för ett flertal näringsgrenar. Den för den totala industrien beräknade produktionsökningen på 4—5 procent eller cirka 700 milj. kr. avsåg främst kapitalvaru- och exportindustrierna, medan konsumtionsvaruindustrierna hade svårare att hävda sig. Produktionen inom järn- och metallindustrien steg med cirka 6 procent. För trävaruindustrien utgjorde produktionsökningen 11 procent samt för massa- och pappersindustrien 15 procent. Produktionen inom textil- och beklädnadsindustrien låg däremot cirka 2 procent lägre än under 1953, och brytningen i järnmalmsgruvorna sjönk med 13 procent. Byggnadsverksamhetens ökade bidrag till bruttonationalprodukten uppskattades till 8 å 9 procent eller cirka 300 milj. kr. Produktionsökningen under 1954 möjliggjordes bl. a. genom en ökning av antalet sysselsatta med 9 000 personer och de produktivitetsvinster som uppstått genom rationalisering och ökad produktionskapacitet. Priskontrollnämnden inledde den 11 oktober en rundabordskonferens med representanter för näringslivet för att diskutera möjligheten till prissänkningar inom olika branscher. Bilden visar fr. v. hrr Carl Lindskog, Gustav Borgström, Hans Grundström, Einar Kördel, Gustav Settergren, ordförande Erik Severin, Björn Nordqvist, Erland Carbell, Hans Fridolin, Hans Lundberg, Einar Alhvin och Gösta Edquist. Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten blev ungefär oförändrat under 1954. Volymmässigt steg produktionen med cirka 1 procent, huvudsakligen till följd av ökad produktion av vegetabilier. Brödsädsodlingen steg således 6 procent till följd av arealökning, men kvalitativt var skörden underlägsen 1953 års skörd på grund av den ogynnsamma väderleken. Oljeväxtodlingen översteg också 1953 års nivå till följd av större odlad areal. För potatis och sockerbetor liksom för fodersäd noterades minskningar, medan produktionen av animaliska livsmedel var ungefär oförändrad 1953 och 1954. En nedgång med 3 procent för mjölk och mejeriprodukter uppvägdes i stort sett av ökningar för ägg samt kött och fläsk. Skogsbrukets produktion ökade väsentligt under 1954. En betydande efterfrågan på skogsprodukter samt stormfällningarna i början av året medförde en stegring av den avverkade volymen med cirka 16 procent, och näringsgrenens bidrag till bruttonationalprodukten beräknades ha stigit med cirka 100 milj, kr eller 5 procent. Enligt konjunkturinstitutets preliminära beräkningar var den totala investeringsvolymen under 1954 cirka 9 procent högre än under 1953. I absoluta tal 8 113