utgjorde ökningen nära 1 200 milj, kr., varav ungefär hälften kom på byggnader och anläggningar och hälften på investeringar i maskiner, transportmedel etc. En markant omsvängning inträffade framför allt i näringslivets investeringsverksamhet. Denna omsvängning framträdde snabbast och tydligast beträffande investeringarna i maskiner och transportmedel. De privata investeringarna exkl. bostäder var omkring 500 milj. kr. eller 9 procent högre än under 1953 och skiljde sig väsentligt från de ursprungliga prognoserna, där man räknat med en nedgång av ungefär samma omfattning. För de offentliga investeringarna blev överensstämmelserna mellan prognos och faktisk utveckling avsevärt bättre, även om den statliga investeringsökningen blev något större än beräknat. Följande tabell anger utvecklingen av de privata och offentliga bruttoinvesteringarna åren 1952—1954. Bruttoinvesteringar 1952—1954. Miljoner kronor. 1952 1953 års priser 1953 1954 Förändring i % 1952-53 1953-54 Privata bruttoinvesteringar . . 6 698 7 400 8 040 4-10 + 9 Bostäder 1 793 2 073 2 214 + 16 + 7 Industri 2 276 2 219 2 545 — 3 + 15 Kraftverk 245 284 252 + 16 —11 Jordbruk 873 880 899 + 1 + 2 Transportmedel 1 287 1 630 1 720 4-27 + 6 Övrigt 224 314 410 4-40 + 31 Offentliga bruttoinvesteringar 4 900 5 581 6 134 + 14 + 10 Statliga 2 949 3 295 3 540 + 12 + 7 därav: affärsverk och aktiebolag 1 451 1 512 1 594 + 4 + 5 militära 909 1 086 1 316 + 19 + 21 Kommunala (inkl. komm. bolag) .... 1 951 2 286 2 594 + 17 4-13 Summa bruttoinvesteringar . . 11 598 12 981 14 174 + 12 + 9 därav: privata och offentliga bostäder 2 284 2 645 2 861 + 16 + 8 Under hela efterkrigstiden var investeringsaktiviteten i Sverige mycket hög. Den kraftiga investeringsökningen medförde att investeringarnas andel av bruttonationalprodukten under samtliga efterkrigsår blev högre än före kriget. Investeringskvoten steg sålunda från 24 procent 1938/39 till 31 procent 1954. Investeringarna växte snabbare än produktionen, samtidigt som de offentliga investeringarnas andel ökade. Detta kunde ske genom en långsammare ökningstakt främst i den privata konsumtionen. De offentliga investeringarna upptog 1938/39 cirka 27 procent, medan de privata investeringarna och bostäderna svarade för 43 resp. 30 procent. Under åren 1946—54 var de offentliga investeringarnas andel i genomsnitt 33 procent, medan de privata investeringarna och bostäderna upptog 44 resp. 23 procent. För samtliga efterkrigsår redovisade bostadsbyggandet en mindre andel av de totala investeringarna än under rekordåret för bostadsbyggande 1938/39. Utvecklingen belyses av följande uppgifter över bostadsbyggandets volym och antalet varje år färdigställda lägenheter åren 1946—54. 114