Följande tabell anger storleken och fördelningen av den privata konsumtionen under åren 1953 och 1954 (milj. kr.). 1953 års priser 1953 1954 (prel.) Förändr. i % Livsmedel ............................... 10 710 10 929 + 2 Bostad ................................... 2 072 2 158 +4 Bränsle och lyse................... 1 129 1 196 +6 Beklädnad ................................ 3 541 3 542 + 0 Varaktiga konsumtionsvaror .. 3 007 3 334 +11 Övrigt............................. 4 458 4 704 + 6 Summa 24917 25 863 + 4 Den i tabellen angivna volymökningen om 11 procent för varaktiga konsumtionsvaror avsåg huvudsakligen de med cirka 55 procent ökade inköpen av bilar, medan i ökningen för ”övrig”-posten ingick med cirka 25 procent ökade underhålls- och driftutgifter för personbilar. De offentliga konsumtionsutgifterna steg som ävenledes framgår av tabellen över försörjningsbalansen med preliminärt 5 procent eller samma siffra som i genomsnitt gällt för efterkrigstiden. I 1953 års priser steg den kommunala konsumtionen från 2 800 till 2 975 milj. kr. eller med 6 procent och den statliga konsumtionen från 2 220 till 2 275 milj. kr. eller med 2 procent. Inkomsten för fysiska personer steg enligt riksräkenskapsverkets inkomstberäkningar från 23,0 till 24,3 milj. kr. eller med cirka 5 procent, till stor del resultatet av s. k. löneglidningar i förening med ökad produktivitet. PRISUTVECKLINGEN undergick inga märkligare förändringar under 1954. Partipriserna höll sig i stort sett konstanta med någon dragning uppåt för kommers-kollegii generalindex från 296 till 299 (1935=100). Partipriserna för jordbruks-förnödenheter var något lägre och för industriförnödenheter något högre än under 1953. Export- och importpriserna låg under 1954 1 å 2 procent under genomsnittet för 1953. Det under 1954 av socialstyrelsen nyupplagda konsumentprisindex, som ersatt det tidigare konsumtionsprisindex och levnadskostnadsindex, registrerade för december 1954 en mindre uppgång till 129 (1949 = 100) jämfört med motsvarande beräkning för samma månad 1953. Den mest anmärkningsvärda ökningen under året hänförde sig till spritpriserna, som genomsnittligt steg med 20 procent till följd av skattehöjningar med verkan från den 1 april. Den ökade tillförseln av bilar, bl. a. genom frilistning av importen, gav upphov till ganska betydande prissänkningar inom denna ovanligt kraftigt stigande konsumtionssektor. STATSFINANSERNA. Inkomsten på driftbudgeten 1953/54 utgjorde 8 535 milj. kr. medan utgifterna stannade vid 8 130 milj. kr. Det formella budgetöverskottet blev 405 milj. kr. På kapitalbudgeten förelåg ett upplåningsbehov om drygt 1 050 milj, kr., som huvudsakligen täcktes på obligationsmarknaden. Riksstaten för budgetåret 1954/55 beräknades per den 31 juli 1955 komma att resultera i inkomster på 8 805 milj. kr. och utgifter på 8 635 milj. kr. innebärande ett formellt överskott om 170 milj. kr. som dock beräknades komma att tagas i anspråk av reservationsanslag. Upplåningsbehovet för kapitalbudgeten uppskattades till 1 437 milj, kr., som huvudsakligen skulle täckas på obligationsmarknaden (jfr avsnittet ”Obligationsmarknaden”). Den svenska statsskulden steg under 1954 med 1 207 milj. kr. till 15 059 milj, kr. Av nämnda belopp ökade den fonderade skulden med 1 493 milj. kr. medan den tillfälliga skulden sjönk med 286 milj. kr. 116