Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ekonomisk översikt. Av redaktör Åke Lantz
- Penning- och kapitalmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Penning- och kapitalmarknaden
Den vid början av varje år normalt rådande lätta penningmarknaden svängde
under 1954 tidigare än vanligt om till en stramare marknad och präglades sedan
under större delen av året av en tilltagande åtstramning, vilken blev betydligt
starkare än under 1953. Bakgrunden till denna utveckling torde vara att söka
i utströmningen av valutor i samband med den forcerade importen och i det
förhållandet att skatteterminerna ställde större krav än vad tidigare varit fallet.
Utvecklingen på kreditmarknaden skilde sig under 1954 i viktiga avseenden
från utvecklingen under 1953. Dessa förändringar återspeglades tydligt i
riksbankens och affärsbankernas ställningsrapporter. Medan ökningen av inlåningen
En studieledarkurs för anställda inom Grängesbergskoncernen vid Jakobsbergs folkhögskola i Uppland
avslutades den 3 oktober med ett situationsspel med koncernens högsta ledare som agerande. Fr. v.
ser man redarchefen Sven Brusewitz, gruvchefen Olof Berggren, verkställande direktören Erland
Waldenström, försäljningschef en Jonas Nordenson och administrative chefen Sven Ersman.
hos affärsbankerna inte hade samma omfattning som under 1953, inträffade en
mycket kraftig uppgång på utlåningssidan, vilket närmare preciseras i det närmast
följande avsnittet. Expansionen på utlåningssidan föranledde riksbanken att
upptaga förhandlingar med kreditinstituten om en hårdare kreditåtstramning än den
som kunnat åstadkommas genom en tidigare träffad frivillig överenskommelse.
Något resultat hade dock icke nåtts vid 1954 års utgång.
Riksbankens guld- och valutareserv sjönk under 1954 med nära 150 milj, kr.,
men intressant i sammanhanget är bl. a. ökningen av guld- och dollarreserven,
varigenom relationen till den centrala behållningen steg från 44 till cirka 70 procent.
Affärsbankernas valutabehållning steg under året från 3 till cirka 35 milj, kr.,
och därigenom blev nedgången i landets totala valutareserv cirka 115 milj. kr.
Nedgången var emellertid i själva verket dubbelt så stor, eftersom riksgäldskontoret
under 1954 års lopp upptog två obligationslån i schweizfranc om sammanlagt
130 milj. kr. på den schweiziska kapitalmarknaden.
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:55:50 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1954/0117.html