J ordbruksnämnden vid pressmottagningen den 21 juni. Från vänster byråchef B. Olsson, nämndens vice ordförande direktör O.-W. Olsson, ordföranden generaldirektör O. Söderström, veterinärrådet T. Blom och överdirektör G. Bouveng i veterinärstyrelsen. I slutet på året, eller närmare bestämt den 30 december, avlämnade jordbruksprisutredningen sitt betänkande, som livligt kommenterades i pressen. Säkerligen kräver detta genomgripande förslag ingående och noggranna överväganden. Utredningen hade konsekvent fasthållit vid grundtanken i 1947 års riksdagsbeslut, nämligen att inkomststandarden vid basjordbruken — alltså sådana mellan 10 och 20 ha åker — skulle hållas i nivå med jämförliga gruppers inom andra näringar. Förslaget att jordbrukets inkomstutveckling inte längre skulle anknytas till utvecklingen av lantarbetarlönerna blev en punkt som väntades föranleda en fortsatt livlig diskussion. Skillnaden mellan utredningens båda alternativ, ett system med rörliga och ett annat system med inom vissa gränser fasta importavgifter, syntes inte så stor, ehuru det senare alternativet dock väntades medge en bättre anpassning av produktionen till marknadsförhållandena. Ny paratyfusvåg — kritik mot importköttet Stor uppmärksamhet ägnades de på nytt uppdykande fallen av paratyfus förorsakade av undermåligt, importerat kött från Sydamerika. Pressdebatten gick i alla tonarter med rubriker som Köttskandalen växer, Den nya köttskrällen, Importerade baciller, Pt-faran, Köttsnusk o. s. v. Hela landets tidningskör stämde in i kritiken mot den upprörande nonchalans som tillåtit införsel av smittofarligt kött. Vad som krävs, hette det i en tidning, är inte bortförklaringar från både jordbruksnämnden och veterinärstyrelsen, inte ursäkter utan handgripliga åtgärder i syfte att lugna en med all rätt upprörd opinion. Den 21 juni höll jord 125