med hänsyn till stadens väsentliga skönhetsvärden. Det vore orimligt att väldiga byggnadsverk som den nya järnvägsbron fick komma till stånd utan estetisk bedömning och utan hänsyn till helheten. Arkitektdiskussionen var särskilt välkommen med tanke på de nya sanerings-problem som började bli aktuella för innerstaden. Det gällde närmast Östermalm och Söder. Särskilt den sistnämnda stadsdelens rikedom på skönhetsvärden och kulturminnen borde ge anledning till varsamhet i det moderna stadsbyggnads-arbetet. Trots allt är Stockholms skönhet ännu ett stort kapital. Aldrig är staden vackrare än under försommaren. Detta var ett kungsord som präglades vid öppnandet av festspelen 1954. Redan på 1920-talet framfördes tanken på speciella festspel i Stockholm, men det var först nu, året efter det stora jubileet, som tanken blev verklighet. Det blev ett musikaliskt och artistiskt evenemang till belysning av stadens nivå som kulturcentrum. Festspelens charm utvecklades på olika lokaler men själva öppnandet ägde rum i Stadshusets gyllene sal där trumpeter skallade över en manstark representation för svenska och utländska kulturintressen. De åtta dagarnas program omfattade i första hand musik och balett i bl. a. så attraktiva miljöer som Drottningholm, Riddarhuset och Slottets borggård. Slottsfasaden var ännu täckt av byggnadsställningar. Först på höstsidan var putsarbetet avslutat och de tessinska väggarna stod åter skönt lejongula mot Stockholms himmel och vatten. Somliga saknade dock de fläckar av medeltid som nu doldes under putsen. En stor dag för Stockholms kulturella skönhet var återinvigningen av den mer än 700-åriga Storkyrkan den 26 september. Pastor primarius kunde berätta att kyrkan hade delar från början av 1200-talet, då det inte fanns någon stad Stockholm utan endast en by och ett fiskeläge. Tidigare hade en märklig ceremoni ägt rum, då några helgonreliker och ett par historiska dokument återplacerades i Sankt Göran-skulpturen. Till episoden hör att de kulturhistoriskt värdefulla tingen en gång anträffades av August Strindberg på Kungl. bibliotekets vind. Även Katarina kyrka på Söder återinvigdes efter en genomgripande reparation som gav helgedomen tillbaka sin prakt från svensk stormaktstid. På sitt berg, som tyvärr inte varit fridlyst för störande bebyggelse, fick den ny dominans genom en fasadbelysning som bar budskap från Söder långt bort i andra stadsdelar. En del av den ryska marinen ankrade i mitten av juli på Strömmen med den moderna kryssaren Admiral Usjakov som chefsfartyg. Det blev ett vådligt smällande mellan Söderbergen och Skeppsholmarna, och stockholmarna visade stort intresse för den av det okändas mystik insvepta eskadern. De ryska marinsoldaterna visade sig vara sympatiska och väluppfostrade gossar som blev varmt ompysslade av tanter och tjejer. De framträdde med sång och dans i disciplinerade sammanhang och yran blev aldrig så lössläppt som den gärna brukar bli vid andra flottbesök. Ett jätteturistfartyg hörde också till julisensationerna på Stockholms vatten. Det var 29 000-tonnaren Orsova från London, Orientlinjens modernaste passagerarfartyg och en av de största båtar som ankrat i Stadsgårdshamnen. Det fanns 1 100 passagerare ombord och barkasserna gick som skottspolar ty tiden för sightseeing 132