Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Stockholmskrönikan. Av K. O. Hammarlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med hänsyn till stadens väsentliga skönhetsvärden. Det vore orimligt att väldiga
byggnadsverk som den nya järnvägsbron fick komma till stånd utan estetisk
bedömning och utan hänsyn till helheten.
Arkitektdiskussionen var särskilt välkommen med tanke på de nya
sanerings-problem som började bli aktuella för innerstaden. Det gällde närmast Östermalm
och Söder. Särskilt den sistnämnda stadsdelens rikedom på skönhetsvärden och
kulturminnen borde ge anledning till varsamhet i det moderna
stadsbyggnads-arbetet.
Trots allt är Stockholms skönhet ännu ett stort kapital. Aldrig är staden vackrare
än under försommaren. Detta var ett kungsord som präglades vid öppnandet av
festspelen 1954. Redan på 1920-talet framfördes tanken på speciella festspel i
Stockholm, men det var först nu, året efter det stora jubileet, som tanken blev
verklighet. Det blev ett musikaliskt och artistiskt evenemang till belysning av stadens
nivå som kulturcentrum. Festspelens charm utvecklades på olika lokaler men själva
öppnandet ägde rum i Stadshusets gyllene sal där trumpeter skallade över en
manstark representation för svenska och utländska kulturintressen. De åtta
dagarnas program omfattade i första hand musik och balett i bl. a. så attraktiva miljöer
som Drottningholm, Riddarhuset och Slottets borggård.
Slottsfasaden var ännu täckt av byggnadsställningar. Först på höstsidan var
putsarbetet avslutat och de tessinska väggarna stod åter skönt lejongula mot Stockholms
himmel och vatten. Somliga saknade dock de fläckar av medeltid som nu doldes
under putsen.
En stor dag för Stockholms kulturella skönhet var återinvigningen av den mer
än 700-åriga Storkyrkan den 26 september. Pastor primarius kunde berätta att
kyrkan hade delar från början av 1200-talet, då det inte fanns någon stad
Stockholm utan endast en by och ett fiskeläge. Tidigare hade en märklig ceremoni
ägt rum, då några helgonreliker och ett par historiska dokument återplacerades i
Sankt Göran-skulpturen. Till episoden hör att de kulturhistoriskt värdefulla tingen
en gång anträffades av August Strindberg på Kungl. bibliotekets vind.
Även Katarina kyrka på Söder återinvigdes efter en genomgripande reparation
som gav helgedomen tillbaka sin prakt från svensk stormaktstid. På sitt berg, som
tyvärr inte varit fridlyst för störande bebyggelse, fick den ny dominans genom en
fasadbelysning som bar budskap från Söder långt bort i andra stadsdelar.
En del av den ryska marinen ankrade i mitten av juli på Strömmen med den
moderna kryssaren Admiral Usjakov som chefsfartyg. Det blev ett vådligt
smällande mellan Söderbergen och Skeppsholmarna, och stockholmarna visade stort
intresse för den av det okändas mystik insvepta eskadern. De ryska marinsoldaterna
visade sig vara sympatiska och väluppfostrade gossar som blev varmt ompysslade
av tanter och tjejer. De framträdde med sång och dans i disciplinerade
sammanhang och yran blev aldrig så lössläppt som den gärna brukar bli vid andra
flottbesök.
Ett jätteturistfartyg hörde också till julisensationerna på Stockholms vatten. Det
var 29 000-tonnaren Orsova från London, Orientlinjens modernaste
passagerarfartyg och en av de största båtar som ankrat i Stadsgårdshamnen. Det fanns 1 100
passagerare ombord och barkasserna gick som skottspolar ty tiden för sightseeing
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:55:50 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1954/0132.html