Prins Bertil hälsar på den svenske målvakten Kalle Svensson vid höstlandskampen mot Österrike på Råsunda. T. h. det svenska lagets kapten ”Julie” Gustafsson. Även i militär femkamp blev en svensk världsmästare. Tävlingen hölls i Antibes och vanns av Åke Moberg, som tidigare under året blivit världsmästare även i handboll. Landsmännen B. Lorichs och G. Rönnkvist blev tvåa och trea och Sverige vann överlägset lagsegern. Sveriges skyttar gjorde en utomordentlig insats i VM som hölls i Caracas i Venezuela. Torsten Ullman blev världsmästare på grovpistol och tvåa på fripistol, Walther Fröstell vann armégevär, kortdistanslaget vann i liggande med skyttarna Anders Kvissberg, John Sundberg, Holger Erbén, Kurt Johansson och Uno Berg. Såväl Ullman på grovpistol som korthållslaget satte nya världsrekord. Även lagtävlingen på armégevär vanns av Sverige genom Fröstell, Kvissberg, Olle Ohlsson, Erbén och Uno Berg. Sammanlagt tog Sverige under året 16 VM-titlar i sju olika grenar. Årets mest uppmärksammade idrottsman var otvivelaktigt höjdhopparen Bengt Nilsson, som höjde europarekordet i sin gren till 2,11 och ett 40-tal gånger hoppade högre än 2 meter. Han fick Svenska Dagbladets guldmedalj för årets främsta idrottsbragd. Fotbollsspelaren S. O. Svensson, Hälsingborg, erhöll ST:s guldboll till årets främsta fotbollsspelare. Hans svåraste konkurrenter Karl Svensson i Hälsingborg och Bengt Gustafsson i Norrköping kunde icke ifrågakomma, då de tidigare fått utmärkelsen. Beträffande resultaten i olika grenar hänvisas till idrottskrönikan. Hästsport, motor och segling skildras i särskilda artiklar. 239