Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Idrottslivet. Av redaktör Olof Groth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
offsideregel som i fotboll och accepterade den ryska sargen varemot ryssarna
avstod från sina långa sviktande rottingklubbor och övergick till den lättare och
kortare nordiska klubban.
Vintern fortsatte med stora ryska segrar i hastighetsåkning, där Boris Sjilkov
blev världsmästare i Sapporo i Japan före två landsmän och svensken Sigge
Ericsson. Vid EM i Davos blev Ericsson trea.
Främsta evenemanget under högsommaren var VM i fotboll i Schweiz. Trots
att Sverige var utslaget och sålunda icke fick delta var intresset stort även i
Sverige. Med stor spänning motsågs särskilt Englands insatser mot 1952 års
olympiasegrare Ungern, samt matcherna med 1950 års världsmästare Uruguay
och Brasilien. Uruguay slog England med 4—2 och Ungern vann över Brasilien
med samma siffror. I den ena semifinalen vann Ungern över Uruguay med 4-—2
och i den andra segrade Tyskland över Österrike med 6—1. Finalen vanns
utomordentligt sensationellt av Tyskland mot det indisponerade och självsäkra ungerska
laget med 3—2. Den stora skandalen under turneringen var kvartsfinalen mellan
Brasilien och Ungern, då spelarna efter matchen överföll varandra med diverse
tillhyggen och publiken stormade banan.
Sensommarens största händelser var EM i fri idrott i Bern och EM i Turin
i simning. Sverige tog ett EM i Bern genom Bengt Nilsson i höjdhopp och tog
”silver” i tresteg genom Roger Norman och i stavhopp genom Ragnar Lundberg.
Sammanlagt fick Sverige 15 placeringar bland de sex bästa i olika grenar.
Sovjet tog 8 EM bland herrarna och lika många bland damerna och vann
nations-tävlingen med 115 poäng före Ungern 64, Tjeckoslovakien 56, Finland 53,5,
Storbritannien 52,5, Sverige 47 och Tyskland 41.
I EM i simning fick Sverige endast tre medaljer, P. O. Östrand var trea på
400 meter fritt och Birthe Hansson tvåa i höga hopp och i svikthopp. Ungern
blev bästa nation före Sovjet.
Kanotisterna skötte sig som vanligt med den äran. I VM i Macon i Frankrike
vann Svenska Dagbladets guldmedaljör 1949 Gert Fredriksson dubbelt, på 500
och 1 000 meter, och Sverige vann även 4-mannakanot och stafett 4\1 500 meter.
VM i gymnastik hölls i Rom och dominerades av ryssarna, som tog sammanlagt
11 av de 16 mästerskapen. Sverige fick ett VM genom Ann-Sofie Pettersson i
hopp, där Evy Berggren blev trea. William Thoreson blev trea i fristående och
damerna tredje i lag.
I Davis cup i tennis vann Sverige europazonen genom segrar över Egypten i
Kairo med 5—0, över Italien på Råsunda med 5—0, över Belgien i Båstad
med 3—2 och över Frankrike i Paris med 5—0. I interzonfinalen möttes Sverige
och USA i Brisbane i Australien och där segrade USA med 5—0. USA vann
sedan finalen över Australien.
VM i fribrottning hölls för första gången i Tokio och blev en ytterligt hård strid
mellan Sovjet och Turkiet med Persien som sensationell trea. Sverige blev för
första gången i VM utan mästare. Poängställningen var: Turkiet 36, Sovjet 35,
Persien 23 5/6, Japan 19 5/6, och Sverige 17,5. I en landskamp i Stockholm
i fri stil segrade Sovjet med 27—5.
Sverige vann VM i handboll, som avgjordes i olika sydsvenska städer med finalen
i Göteborg. Sverige slog Danmark med 16—8, Tjeckoslovakien med 23—14 samt
i finalen Tyskland med 17—14.
I modern femkamp vann den 19-årige skolpojken Björn Thofelt en strålande
seger vid VM i Budapest. Schweizaren Vetterli blev överraskande tvåa före 1953
års världsmästare Szondy.
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:55:50 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1954/0238.html