MARKLIGA DÖDSFALL I SVERIGE 1954 Frans G. Bengtsson Pauline Brunius (Se efterf. sida) Frans G. Bengtsson Författaren Frans G. Bengtsson avled den 19 december efter en långvarig svår sjukdom. Han hade ett par månader före sin bortgång fyllt 60 år. I de minnesord Gösta Attorps ägnade den bortgångne i Svenska Dagbladet skrev han bl. a.: Han var den störste glädjespridaren i sin generation och något nytt i svensk litteratur. Hans beläsenhet, som var ofantlig, var framför allt inriktad på gamla verk. Hans djupaste inspiration kom från forntida och medeltida krönikörer och skalder. Hans starkaste livskänsla var vänd mot yxa och spjut, mot dem som marscherade genom krigen och dem som haft slagfälten till schackbräde. Ändå var han fullständigt ny, fullständigt fri från epigonskap, han var fri genom sin personliga genialitet och genom den höga munterhet som var ett med hans väsen. — — — Han steg in i den svenska litteraturen med sina två diktsamlingar, ”Tärningkast” och ”Legenden om Babel”, och recensenterna förundrades över hans redan vid starten så uppdrivna tekniska skicklighet. Han behärskade de svåraste versmått med det mästerskap som visar lättheten och döljer ansträngningen. ----------I hans första prosabok, ”Litteratörer och militärer” från 1929, var det artificiella, alltför litterära draget borta som på sina håll hade präglat diktsamlingarna, och han hade fullt blivit sig själv. Här skilde han inte, som i versen, mellan det tragiska och det humoristiska, det högtidliga och det roat ironiska utan blandade dem till något som var helt nytt i vår litteratur. Den romantiska grundsynen var förenad med nykter, kärv eller drastisk saklighet. Dessa essayer och de tre följande samlingarna utgör det finaste och mest charmfulla i hans författarskap. I ”Silversköldarna” hade han förnyat den gamla epiken, och i större format tog han upp den i böckerna om Karl XII och Röde Orm. ”Karl XILs levnad” blev ett monumentalt verk. Om ”Röde Orms” första del med sin vilda ungdom, skratt och kamp var Frans G. Bengtssons Iliad, var dess andra del — med sitt intresse också för det husliga livet och sin homeriska rytm och rundlighet i skildringen 259