- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Trettioandra årgången (händelserna 1954) /
283

(1924-1953) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsfall i utlandet - Hjalmar Procopé - Lord Simon - Getulio Vargas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hjalmar Procopé Lord Simon Getulio Vargas Getulio Vargas Brasiliens president och diktator Getulio Vargas begick självmord på morgonen den 24 augusti med ett pistolskott genom hjärtat, sedan han någon timme tidigare av landets militära chefer tvingats att abdikera. Abdikationen och självmordet var kulmen på en politisk kris, sedan det blivit känt att medlemmar av presidentens personliga livvakt organiserat ett mordförsök mot redaktören för en känd oppositionstidning. Av misstag blev i stället en högre flygofficer dödad. Vargas som vid sin död var 71 år gammal var till yrket advokat och deltog först energiskt i det politiska livet i sin hemstat Rio Grande do Sul. 1 början av 1920-talet invaldes han i brasilianska parlamentet och var sedan en tid statsguvernör i Rio Grande. Vid presidentvalet 1930 ställde han upp som kandidat men blev knappt slagen. Han fann sig dock ej i sitt nederlag utan gjorde revolution, och efter tre veckor var han landets herre, vilket han praktiskt taget var ända till sin död. Han trädde visserligen tillbaka 1945 och återkom som president först på hösten 1950 men spelade även under mellantiden en mycket betydelsefull roll i kulisserna. Under sina första år som statschef regerade han under en relativt demokratisk styrelseform men skapade 1937 genom en ny revolution en diktatur, som dock i stort sett var av välvillig art. Han ömmade framför allt för den utfattiga och lågt stående arbetarklassen, vilket gav honom smeknamnet ”De fattigas fader”. Han förde en skicklig balanspolitik gentemot de i Brasilien föga populära nordamerikanerna, vilkas kapitalinsats dock var nödvändig för den industrialisering av Brasilien som alltid stod främst på hans program. Han fick även uppleva en sjudande utveckling i landet, till vilken han i hög grad bidrog. Lionel Barrymore, amerikansk filmskådespelare (* 1878—t 15/11). Syskontrion Lionel, Ethel och John Barrymore gjorde genom filmen den amerikanska scenens ”kungliga familj” känd över hela världen. I början av 1930-talet, under ljudfilmens första år, stod de alla på toppen. Lionel Barrymore började sin skådespelarbana 1915 och var sedan verksam in i sena ålderdomen bl. a. i en populär radioserie ”Dr Gillispie”. Ett reumatiskt lidande nedsatte under många år hans rörelseförmåga och tvingade honom att huvudsakligen spela i sittande ställning. Han var även begåvad musiker och fick vid 62 års ålder en symfoni framförd av framstående dirigenter, bland dem Albert Coates. William Ewert Berry, lord Camrose, engelsk tidningsägare (* 1879—t 15/6). Han var född i Wales, slutade skolan vid 14 års ålder och började arbeta på en liten tidning i Wales. Fem år senare kom han till London och startade 22 år gammal tidskriften Advertising World med en springpojke som ende medhjälpare. Tillsammans med brodern, sedermera lord Kemsley, grundade han Allied Newspapers som kontrollerade en rad aftontidningar utanför London, och senare förvärvade bröderna Daily Telegraph, Sunday Times, The Financial Times samt en rad andra tidningar och tidskrifter. När bröderna 1937 avbröt sitt samarbete behöll lord Camrose Daily Telegraph och fick även ett dominerande inflytande i den stora tidningskoncernen Amalgamated Press Ltd. Vilhelm Buhl, dansk politiker, f. d. statsminister (* 1881—t 18/12). Han blev medlem av landstinget 1932, utnämndes 1937 till finansminister och 1942 — efter Staunings död — till statsminister. Efter den tyska ockupationen blev han statsminister i samlingsregeringen och väckte som sådan stark opinionsstorm genom att motsätta sig en ändring av den danska sydgränsen. Under ockupationen tog han avstånd från motståndsrörelsens sabotagekampanj. 283

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 25 21:55:50 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1954/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free