NORDEN 1954 DANMARK Av redaktör EJNAR NIELSEN Danmarks regering 1954: se SvD Å. XXXI För att undgå en sammankoppling av partipolitiken och förhållandena på penningmarknaden satte danska Nationalbanken i september 1953 ned diskontot från 5 till 416 procent innan resultatet av de samtidigt pågående valen till riksdagen förelåg. I oktober, då den socialdemokratiske statsminister Hans Hedtojt och hans regering hade avlöst den borgerliga ministären Eriksen—Kraft, sade hr Hedtoft att denna nedsättning skett på goda grunder. I juni 1954 höjde Nationalbanken sitt diskonto med 1 procent till 516, den högsta räntesatsen sedan 1939. Även detta ingrepp måste sägas vara välgrundat. Bakgrunden till denna drastiska höjning var att den danska valutareserven för andra gången efter kriget höll på att försvinna under socialdemokratiskt styre. När statsminister Hedtofts första regering avgick 1950 övertog den borgerliga regering som avlöste socialdemokraternas ett valutaunderskott på 556 milj. kr. Genom en kraftig begränsning av köpkraften — nya skatter genomdrevs på ett belopp av 1 400 milj. kr. — lyckades man under loppet av tre år intjäna underskottet och bilda en ny valutareserv på 390 milj. kr. Det var denna reserv som försvann efter ett knappt års socialdemokratiskt styre, en utveckling som för övrigt fortgick, varför Nationalbanken vid årets utgång hade en valutaskuld på 170 milj. kr. ”Våra politiska motståndare misstog sig” I februari 1954 talade statsminister Hedtoft på ett stort politiskt möte i Köpenhamn. — Våra politiska motståndare, sade han, har misstagit sig. De spådde alla möjliga olyckor om en socialdemokratisk regering åter skulle komma till makten — ministären Hedtoft utnämndes 30 september 1953 — men inga olyckor har inträffat. Valutareserven har inte minskat, och prisutvecklingen har inte ändrats. Ungefär samtidigt började utvecklingen motsäga detta påstående och ge regeringens politiska motståndare rätt i deras spådomar. I februari försvann 7 milj. kr. av Nationalbankens valutabehållning, i mars 38 milj., i april 79 milj., i maj 34 milj., i juni 118 milj. — under loppet av fem månader sammanlagt 270 milj. kr. Redan i juli dök rykten om regeringskris upp. I augusti hade Nationalbankens valutareserv försvunnit och avlösts av en valutaskuld på 4 milj. kr. I september inkallade regeringen riksdagen och föreläde den förslag till ett stort lagkomplex för att möta valutakrisen, bl. a. förslag om höjning av statsskatten på inkomster över 20 000 kr. och av aktiebolagsskatten. Efter en tidvis ganska häftig debatt ställde de två tidigare regeringspartierna, venstre och konservativa folkepartiet, förslag om misstroendevotum och krävde samtidigt allmänna val, men radikala venstre gav regeringen sina röster och förhindrade ett regeringsskifte. 351