En miljard kronor i avbetalning på utlandsskulder Under ockupationen och de två första efterkrigsåren var danska staten ur stånd att återbetala lån i utlandet, företrädesvis USA. Från 1950 t. o. m. 1954 har emellertid av statliga och andra offentliga skulder återbetalas en miljard kronor, en av orsakerna till svårigheterna att uppbygga en valutareserv. Danska statens utlandsskuld har minskat med 800 milj. kr. till 1 350 milj., och återbetalningen är nu helt ä jour. Av andra offentliga skulder, lån till kommuner m. m., har återbetalats 250 milj. kr. av ursprungligen 575 milj. kr. Hederspassagerare i första maskinen på ”polarruten” — Tage Erlander, danske statsministern Hans Hedtoft och hans norske kollega Oscar Torp. Förhållandet till Tyskland Medan i stora befolkningskretsar kraftiga känslomässiga betänkligheter rådde inför planerna på en tysk återupprustning och Västtysklands inlemmande i Atlantpakten godkände riksdagen i oktober den västtyska upprustningen. Godkännandet skedde med socialdemokraternas, venstres och konservativa folkepartiets röster. Mot röstade radikala venstre och kommunisterna. Utrikesminister H. C. Hansen, som framlade förslaget i riksdagen, gjorde under debatten gällande att betänkligheter av känslomässig karaktär även funnes, och kanske i högre grad i andra länder, som Holland och Belgien, Norge och England, men att det funnes skäl att föredra en begränsad västtysk upprustning under NATO:s och den västeuropeiska unionens kontroll framför en oavhängig tysk armé. Under debatten dryftades även det förhållandet att Danmark givit en representant för den tyska minoriteten i Sön-derjylland säte i riksdagen, fastän han endast samlat 8 000 röster, medan den danska minoriteten i Sydslesvig med sina 43 000 röster inte kunnat få in en enda representant i den schleswig-holsteinska lantdagen. Representanter för län-derregeringen i Kiel och för den danska minoriteten förhandlade nu om detta missförhållande. Slutligen existerade i Danmark missnöje med de dansktyska handelsförbindelserna. Visserligen förlängdes i dec. handelsavtalet på ett år, men den avgörande svårigheten, den tyska jordbruksprotektio-nismen, bestod fortfarande i en rad olika former när man från dansk sida försökte vinna avsättning för jordbruksprodukter på tyska marknaden. 359