Under andra remissdebattsdagen i andra kammaren meddelade kommunikationsminister Sven Andersson, att regeringen ämnade giva frågan om dubbelprogram i radio prioritet framför ett införande av television. Dåvarande handelsminister Ericsson deklarerade, att Sverige alltjämt skulle vara ett lågtulland. För utgången av kamrarnas behandling av de viktigaste ärendena redogöres i en särskild artikel i årsboken, Riksdagen 1955, till vilken hänvisas. Ny investeringsavgift Vårsessionen fick i hög grad sin prägel av nya skatter och andra pålagor. Förslag om återinförande av investeringsavgiften för rörelse och jordbruk, motsvarande 12 procent av kostnaderna för investeringarna, samt införande av en registrerings-avgift på bilar, motsvarande 10 procent av kostnaden, framlades vid riksdagens början. Investeringsavgiften fick samma utformning som den tidigare tillämpade. Båda ärendena behandlades i kamrarna den 9 februari. Första kammaren biföll förslaget om investeringsavgift med 92 röster mot 43 och andra kammaren med 123 röster mot 89. Beträffande bilavgiften blev siffrorna i första kammaren 94 mot 44, i andra 123 mot 89. Ett oppositionsyrkande om avgiftsbefrielse för begagnade bilar avslogs i första kammaren med 88 röster mot 47 och i andra med 117 mot 95. Bilinvesteringsavgiften gällde för fordon, inregistrerade efter den 31 januari. Oppositionens talare framförde i debatterna en rörlig ränta som alternativ till den av regeringen förda politiken, men denna linje tillbakavisades av regeringspartiernas talesmän. På en direkt fråga av en socialdemokrat utvecklade i första kammaren hr Ewerlöf (h) sina synpunkter på den rörliga räntans problem. Finansminister Sköld sade sig ha med stort intresse lyssnat till högergruppledarens — som han uttryckte det — mycket teoretiska och av en stark tro burna åsikter om samhällsekonomien. I sakfrågan yttrade hr Sköld, att om läget icke lugnade sig under 1955, finge man ånyo överväga frågan om investeringsavgiftens bibehållande; hr Ewerlöfs rörliga ränta var för hr Sköld en utopi. Under denna riksdagsdebatt förekom demonstrationer mot bilaccisen på planen utanför riksdagshuset och på första kammarens läktare. Efter långa och ingående debatter i båda kamrarna beslöt riksdagen den 18 maj att bifalla regeringens förslag om nya regler för företagsbeskattningen, enligt vilka den fria avskrivningsrätten begränsades. En gemensam höger- och folkpartireservation i bevillningsutskottet hade yrkat på bibehållande av den fria avskrivningsrätten, dock med en successiv övergång från gällande begränsning i denna rätt. Den 26 maj genomdrev riksdagens socialdemokrater och bondeförbundare det av finansminister Sköld framlagda förslaget om en skärpning av den statliga bolagsskatten från 40 till 45 procent av den redovisade vinsten beträffande 1956 års taxering och till 50 procent för 1957 års taxering. Finansministerns önskan om ett oförändrat statligt skattetryck för fysiska personer biträddes av koalitionspartierna. Dessa avvisade också oppositionens krav på kvarlåtenskapsskattens avskaffande. Tvångssparande blev ej av I slutet av mars meddelades, att finansminister Sköld hade låtit utarbeta en plan för tvångssparande, som genom 10 procents höjning av källskatteavdraget skall frysa in 1,3 miljard kr. av folkets inkomster under ett och ett halvt år från 1 juli. Pengarna skulle icke återbetalas förrän under första halvåret 1958 och då icke kontant utan i form av premieobligationer eller räntebärande statsobligationer. 40