MOTBOKEN FÖRSVANN — STARKÖLET KOM Den 1 oktober var en märkesdag i fråga om svenska folkets umgänge med alkoholhaltiga drycker. Brattsystemet och dess instrument motboken försvann efter en nära 40-årig tillvaro, utminuteringen av spritdrycker befriades från alla restriktioner och ett starkare öl — dittills under beteckningen klass III receptbelagd apoteksvara — släpptes ut i handeln men betecknades som rusdryck och blev därför tillgängligt i det nya riksomfattande systembolagets butiker, allt detta i enlighet med beslutet av 1954 års riksdag. (Se SvD Å. XXXII sid. 73.) Den nya spritgiven fick såväl väntade som mindre väntade konsekvenser. Väntad var en ökad försäljning — här tillkom bl. a. en helt ny stor köparkategori, ungdomarna i åldern 18—21 år, som ej varit ”motboksmyndiga”. Ökningen i försäljningen blev dock kanske något större än väntat och visade dessutom stigande tendens. Den uppgick i oktober till 27 procent för hela landet (för Stockholm 36 procent) och hade för november stigit till 36 resp. 45 procent i jämförelse med motsvarande månader 1954. I kontrollstyrelsens uppbördssiffror återspeglades den ökade försäljningen för fjärde kvartalet i sin helhet i att omsättnings- och utskänkningsskatten steg från 187,45 till 231,37 milj, eller med nära 30 procent och maltdrycksskatten från 19,45 till 27,46 milj, eller med över 40 procent, allt i jämförelse med fjärde kvartalet 1954. Rätt överraskande kom nog den allra första tidens enorma rusning efter starkölet. Under oktober månad såldes omkring 10 miljoner flaskor med stor övervikt för månadens första hälft med ett försäljningsvärde av 10,3 milj., medan försäljningen av det vanliga ölet och lättvinerna starkt gick tillbaka. Den första nyfikenheten gick dock snart över och i november var starkölsförsäljningen hela 53 procent mindre. Med starkölet gjorde även ”ölgåsen” sin entré, ett utslag av officiellt svenskt nykterhetsnit med ej så litet av löjets skimmer över sig. Den som på restaurang eller annat näringsställe ville dricka en flaska starköl utan samband med måltid måste till ölflaskan även ta in en smörgås. Däremot var det tillåtet att utan något måltidstvång dricka starkvin med avsevärt högre alkoholhalt. En sannolikt rätt oväntad konsekvens av den nya spritgiven var dess inverkan på restaurangnäringen. En viss nedgång i besöksfrekvens hade man på restauranghåll nog räknat med framför allt mot månadens slut men minskningen i omsättningen blev långt större än den befarade, något som kunde utläsas ur de minskade leveranserna av sprit och vin till restaurangerna. Under årets sista månad talades rätt allmänt om en hotande allvarlig restaurangkris. En kraftigt bidragande orsak till det försämrade läget var uppkomsten av talrika ”svarta restauranger”, utskänk-ningsfria företag i vilkas lokaler gästerna kunde förtära medhavd sprit och därigenom undandra sig de vanliga restaurangernas dryga utskänkningsskatt. Från restaurangnäringens organisationer gjordes även framställningar till vederbörande myndigheter att borttaga eller väsentligt nedsätta denna skatt för att sätta näringens utövare i stånd att möta denna konkurrens. En mycket omstridd åtgärd i samband med den nya ordningen var det totalförbud mot reklam under ett halvår för alkoholhaltiga drycker som infördes på omvägar 60